~/f/digikam/RPMS.2017 ~/f/digikam ~/f/digikam RPMS.2017/digikam-doc-5.9.0-0.0.noarch.rpm RPMS/digikam-doc-5.9.0-0.0.noarch.rpm differ: byte 225, line 1 Comparing digikam-doc-5.9.0-0.0.noarch.rpm to digikam-doc-5.9.0-0.0.noarch.rpm comparing the rpm tags of digikam-doc --- /tmp/tmp.sLFbsR4BL3/tmp.fGR1pA7rON 2018-11-01 22:32:19.845896395 +0000 +++ /tmp/tmp.sLFbsR4BL3/tmp.3TK08wuNfX 2018-11-01 22:32:19.881896624 +0000 @@ -1985,7 +1985,7 @@ /usr/share/doc/HTML/sv/digikam/editor-transform-shear.docbook b1c68bb007529212cb57876e74fe2015712d66b7d65a04a613a7162eab190979 2 /usr/share/doc/HTML/sv/digikam/editor-transform.docbook 71de4f722bfe4f0749814f9144498cbd98129e6fb808bfc06a564eb12408bd0e 2 /usr/share/doc/HTML/sv/digikam/editor-using.docbook 9398025195ca8226583305353584afc7c24a949e60f29db50afc4d698040e1c4 2 -/usr/share/doc/HTML/sv/digikam/index.cache.bz2 4302586730d454651df709600ffdf196e94bdddb333694d5d27d9ea7ec61e8a4 2 +/usr/share/doc/HTML/sv/digikam/index.cache.bz2 f4b2298dbf1c9193f855432748ab7e4908148ed7a654d9f977bd575b2ea0a622 2 /usr/share/doc/HTML/sv/digikam/index.docbook 23555930fcfea00d0271dcf6faf9bec0a6da4d021d7f8645210fa44c7d52ac4d 2 /usr/share/doc/HTML/sv/digikam/intro-background.docbook 2d97ba227fbaa7b9eed0f85d5e1834dd7df01e2f38fbee7ec11ede1595616106 2 /usr/share/doc/HTML/sv/digikam/intro-camerasupport.docbook 569b8f3eec6029323363ab097fb7e4cffc219f156a8eecf05e13ded3598a24b8 2 comparing rpmtags comparing RELEASE comparing PROVIDES comparing scripts comparing filelist comparing file checksum creating rename script RPM file checksum differs. Extracting packages /usr/share/doc/HTML/sv/digikam/index.cache differs (HTML document, UTF-8 Unicode text, with very long lines) --- old//usr/share/doc/HTML/sv/digikam/index.cache 2018-11-01 22:32:22.617913973 +0000 +++ new//usr/share/doc/HTML/sv/digikam/index.cache 2018-11-01 22:32:22.621914000 +0000 @@ -1,114 +1,19 @@ -Handbok digiKam
Handbok digiKam

Handbok digiKam

Revision 5.8 (Januari 2018)

- digiKam logotyp -

digiKam är ett fotohanteringsprogram med stöd för digitalkameror.


Innehållsförteckning

1. Inledning
Bakgrund
Om digiKam
Rapportera fel
Stöd
Att börja delta
Komma igång
Bildformat som stöds
Inledning
Komprimering av stillbilder
JPEG
TIFF
PNG
PGF
Obehandlad
Filmformat som stöds
Inledning
Videoformat
Videofunktioner
Digitala stillbildskameror som stöds
Databasen i digiKam
Inledning
Teknisk bakgrund och inställning
2. Använda digiKam
Huvudfönstret i digiKam
Introduktion till huvudfönstret
Bildområdet
Albumvy
Etikettvy
Etikettvy
Datumvy
Tidslinjevy
Sökvy
Inexakt visning
Kartvy
Personvy
digiKams högra sidorad
Introduktion till den högra sidoraden
Egenskaper
Metadata
Färger
Kartor
Rubriker
Versionsvisning
Filter
Verktygsvy
digiKams ljusbord
digiKams köhantering för bakgrundsbehandling
Köhantering för bakgrundsbehandlingsfönstret
Arbetsflöde för obehandlade bilder med bakgrundsbehandling
Etiketthantering i digiKam
Verktygsrad för etiketthantering
Etiketthanteringsfönstret
Hantering av digitala tillgångar med digiKam
Introduktion till hantering av digitala tillgångar
Skapa ett system för att organisera och hitta dina fotografier
Skydda din upphovsrätt
Skydda dina bilder från dataförlust och förvanskning
Ett typiskt arbetsflöde vid hantering av digitala tillgångar
Ansiktsetikettering med digiKam
Använda en digitalkamera med digiKam
Introduktion till importgränssnittet
Grundfunktioner i importgränssnittet
Avancerade funktioner i importgränssnittet
Inställning av digiKam
Inledning
Databasinställningar
Samlingsinställningar
Vyinställningar
Inställning av verktygstips
Inställningar av metadata
Mallinställningar
Bildeditorns inställningar
Färghanteringsinställningar
Ljusbordsinställningar
Inställning av bildspel
Inställningar av bildkvalitet
Kamerainställningar
Diverse inställningar
Temainställningen
Anpassa genvägar
3. Bildeditorn
Introduktion till bildeditorn
Bildeditorfönstret
Återställa ditt ursprungliga fotografi
Ångra eller göra om åtgärder
Byta mellan fotografier
Ändra vyn
Skriva ut bilder
Fotografisk redigering: Arbetsflöde
Verktyg för bildredigering och arbetsflöde
Hantering av obehandlade bildfiler, arbetsflöde för obehandlade bilder
Verktyg för färgredigering
Bildförbättring
Verktyg för bildtransformering
Lägga till dekorativa element
Specialeffekter (filter)
Behandling av obehandlade filer och färghantering
Inledning
Mer definitioner om färghantering
Färgrymdsambanden
Arbetsrymden
Färgsystemet sRGB
Kalibrera och profilera bildskärmens RGB
Kameraprofilen och problem med framkallning av obehandlade filer
Profilerna pekar på riktiga färger i den verkliga världen
Skrivarprofiler, återgivningsalternativ och bildskärmskorrektur
4. Verktyget Hämta bilder
Val av bildläsare
Huvuddialogruta
Inläsning
Läsa in flera markeringar
Hjälp och Stäng
5. Geografisk lokalisering
Geografisk lokaliseringseditor
Kartan
Redigera koordinater
Korrelationsverktyget
Ångra och Gör om
Omvänd geografisk kodning
Sök
6. Presentationsverktyg
Inställningsdialogrutan
Presentationsverktyget i arbete
7. Metadataeditor
8. Panoramaverktyg
9. HTML-galleri
Dialogruta för albumval
10. Verktyget Exponeringsblandning
11. Kalenderverktyg
12. Underhållsverktyg
Inledning
Underhållsfunktionerna
De vanliga alternativen
Verktyget Sök efter nya objekt
Verktyget Skapa om miniatyrbilder
Verktyget Skapa om fingeravtryck
Verktyget Sök duplikat
Verktyget Ansiktshantering
Verktyget Bildkvalitetssortering
Verktyget Synkronisering av metadata
13. DLNA-mediaserververktyg
Starta servern
Inställningspanelen
Viktiga anmärkningar
14. Utskriftsguide
15. Verktyget Skicka bilder
Använda modulen
Bildval
E-postinställningar
E-posta bilder i användning
16. Verktyget Export till Flickr
Initiering av verktyget vid första åtkomst
Vanlig användning av verktyget
17. Verktyget Export till Piwigo
18. KML-exportverktyg
19. Verktyget Export till Google-tjänster
20. Verktyget Export till Flash
21. DropBox-verktyg
22. FaceBook-verktyg
23. ImageShack-verktyg
24. ImgUr-verktyg
25. Mediawiki-verktyg
26. Rajce-verktyg
27. Verktyget Fjärrlagring
28. Smug-verktyg
29. VKontakte-verktyg
30. YandexFotki-verktyg
31. Menybeskrivningar
Huvudfönstret i digiKam
Menyn Bläddra
Menyn Album
Menyn Etikett
Menyn Objekt
Menyn Redigera
Menyn Visa
Menyn Verktyg
Menyn Importera
Menyn Exportera
Menyn Inställningar
Menyn Hjälp
Bildeditorn
Menyn Arkiv
Menyn Redigera
Menyn Färg
Menyn Förbättra
Menyn Transformera
Menyn Dekorera
Menyn Effekter
Menyn Visa
Menyn Inställningar
Menyn Hjälp
Ljusbordet
Köhantering för bakgrundsbehandling
Kameragränssnittet
32. Tack till och licens

Exempelförteckning

2.1. Tilldela etiketter till bilder med den sammanhangsberoende menyn
2.2. Avancerade sökvillkor
2.3. Sök duplikat begränsat till ett album
2.4. Inexakt sökning efter liknande bilder
2.5. Inexakt skissökning
2.6. Ansiktsigenkänningsresultat
2.7. Ett bildhistogram i läget med alla färger
2.8. Ett underexponerat fotografi
2.9. Ett överexponerat fotografi
2.10. Ett riktigt exponerat fotografi
2.11. Exempel på sidoradens kommentarer och etiketter
2.12. Ljusbordet under arbete
2.13. Dialogrutan för val av kamerakatalog
3.1. Bildeditorfönstret
3.2. Verktyget Lägg till struktur under arbete
3.3. Förhandsgranskning av färgkorrigering med normalisering
3.4. Förhandsgranskning av färgkorrigering med utjämning
3.5. Förhandsgranskning av korrigering med automatiska nivåer
3.6. Korrigering med utsträckt kontrast
3.7. Svartvitt-filtret under arbete
3.8. Verktyget för färgbalans under arbete
3.9. Verktyget Färgton, mättnad, ljusstyrka under arbete
3.10. Verktyget Ljusstyrka, kontrast, gamma under arbete
3.11. Lokal kontrast i arbete
3.12. Verktyget Oskärpa under arbete
3.13. Verktyget för korrektion av röda ögon under arbete
3.14. Verktyget Skärpa under arbete
3.15. Nuvarande bildmarkering i bildeditorn
3.16. Sammanfogat panorama behandlat med automatisk beskärning
3.17. Dialogrutan för verktyget för proportionell beskärning
3.18. Exempel på komposition av ett fotografi med tredjedelsregeln
3.19. Exempel på komposition av ett fotografi med harmoniska trianglar
3.20. Exempel på komposition av ett fotografi med gyllene spiralen
3.21. Exempel på komposition av ett fotografi med gyllene spiralen
3.22. Exempel på komposition av ett fotografi med gyllene trianglar
3.23. Exempel på komposition av ett fotografi med gyllene spiralen
3.24. Dialogrutan för storleksändringsverktyget
3.25. Original kontra filtret Lysande
3.26. Neonfiltret
Kapitel 1. Inledning
Inledning

Kapitel 1. Inledning

Bakgrund

Om digiKam

digiKam är ett avancerat digitalt fotohanteringsprogram för Linux-, MacOS- och Windows-skrivbord. Det tillhandahåller ett enkelt gränssnitt som gör det möjligt att importera och organisera digitala foton "i en handvändning". digiKam ger dig möjlighet att hantera ett stort antal digitala fotografier i album, och att organisera fotografierna genom att använda etiketter (nyckelord), rubriker, samlingar, datum, geografiska platser och sökningar för att enkelt kunna komma åt dem. Det har många funktioner för att visa, organisera, behandla och dela bilder. Därigenom är digiKam en enastående programvara för hantering av digitala tillgångar, med kraftfulla bildredigeringsfunktioner.

Ett lättanvänt kameragränssnitt tillhandahålls som ansluter till din digitalkamera och laddar ner fotografier direkt till digiKams album. Fler än 1000 digitalkameror stöds via biblioteket gphoto2. Naturligtvis fungerar alla media- eller kortläsare som stöds av operativsystemet ihop med digiKam.

digiKam innehåller en snabb bildeditor med många bildredigeringsverktyg. Du kan använda bildeditorn för att granska fotografier, kommentera och betygsätta dem, samt korrigera, förbättra och ändra dem. Efterbehandling av bilderna kan enkelt göras med en uppsättning verktyg via hanteringsverktyget för bakgrundskö, eller via många import- och exportverktyg avsedda att fungera med fjärrwebbtjänster.

Fastän digiKam förblir lättanvänt, tillhandahåller det dussintals funktioner på professionell nivå. Det har fullständigt stöd för 16-bitar inklusive alla tillgängliga verktyg, stöder konvertering av obehandlade bilder via libraw, DNG-export och ett arbetsflöde med ICC-färghantering.

Rapportera fel

digiKam är ett projekt med öppen källkod. Det betyder att projektet litar på att användarna gör en insats genom att åtminstone rapportera problem och föreslå möjliga förbättringar.

digiKam gör det så enkelt som möjligt att rapportera fel eller föreslå förbättringar. Var du än befinner dig i programmet innehåller hjälpmenyn alltid alternativet Rapportera fel. Det visar en meddelanderuta med en markerad länk. Klicka på länken så visas sidan för felrapportering i din webbläsare. All information som krävs har redan fyllts i, följ bara instruktionerna för att färdigställa rapporten.

Stöd

digiKam är ett projekt som stöds av en gemenskap, vilket betyder att användare och utvecklare stöder varandra. Om du använder digiKam regelbundet uppmuntras du att gå med i digiKams e-postlista för användare. Du kan komma igång genom att ställa frågor till andra användare av digiKam och förhoppningsvis kan du själv snart besvara frågor från andra.

- Instruktioner för att gå med i digiKams e-postlista -

Du kan också besöka digiKams hemsida, för nyheter om nya utgåvor och annan information relaterad till digiKam.

Att börja delta

Det finns många sätt som du kan bli inblandad i fortsatt utveckling av digiKam. Du behöver inte utveckla programvara. Du kan hjälpa till med dokumentation, översättning och konstruktion av användargränssnitt, eller bara bidra med riktigt bra idéer till listan med önskemål. Du kan också delta genom att testa tidig utvecklingskod medan den utvecklas och tillhandahålla återmatning till utvecklarna. Om du är en programmerare kan du naturligtvis hjälpa till att göra digiKam till det bästa programmet för hantering av digitala fotografier som finns.

Det bästa sättet att börja delta i utveckling av digiKam är att gå med i utvecklarnas e-postlista. Instruktioner för att gå med i digiKams e-postlista för utvecklare.

Komma igång
Komma igång

Komma igång

Dialogrutan för första körning

- - -

När du startar digiKam den allra första gången, frågar det var du vill lagra dina fotografier. Du kan välja godtycklig lokal katalog, katalog på en annan dator, eller katalog på ett flyttbart medium. Skriv bara in sökvägen till en katalog eller klicka på ikonen Bläddra... för att välja en katalog i dialogrutan.

Senare kan du lägga till hur många platser du vill: digiKam lägger till dem i albumbiblioteket. InställningarAnpassa DigikamSamlingar

- Välja databassökväg för digiKam -

Därefter måste du ange en lokal katalog som finns på datorn, där databasen ska lagras. Sökvägen är samma för alla bildkataloger. För detaljerad information om val av databastyp ta en titt på digiKams databas. Om du har en lokal installation och en samling med färre än 30 000 fotografier, är det lika bra att behålla standardinställningen (SQLite).

- -

Därefter måste du välja sättet du vill använda för att öppna obehandlade filer: antingen med automatiska justeringar eller med Digikams importverktyg för obehandlade bilder, för att utföra manuella korrigeringar.

Om du inte vet vad en obehandlad fil är, eller om kameran inte stöder obehandlade filer, ska du behålla standardinställningen och hoppa över det här steget.

- Obehandlad import -

Lagring av metadatainformation kan vara viktig om du planerar att arbeta med ett annat program för fotohantering, och du bör välja Lägg till information i filer. Men om du inte vill ändra dina bilder, behåll standardinställningen Gör ingenting.

- Metadatainformation -

Välj därefter hur Digikam laddar bilder i förhandsgranskningsläge och ljusbord. En reducerad version laddas snabbare men på bekostnad av kvalitet.

- Metod för förhandsgranskning av bild -

Bestäm nu hur Digikam öppnar bilder vid högerklick. Förhandsgranskningar kommer att laddas snabbare, men du kommer inte att kunna göra några ändringar.

- Metod för att öppna bild -

Verktygstips är ett snabbt och enkelt sätt att visa viktig information om ett fotografi. De dyker upp när musen hålls över en miniatyrbild. Välj "Använd verktygstips" om du vill visa dem.

- Verktygstips -

Klicka på Slutför så börjar Digikam att söka efter fotografier...

- Verktygstips -

Här finns egentligen ingenting att välja. Du kan starta inläsningen med Slutför. Inget av fotografierna kommer att ändras. Under tiden katalogerna tolkas, ser du en förloppsrad i nedre högra hörnet som den här:

- -

Notera

digiKam går igenom bibliotekssökvägen rekursivt till dess fulla djup. Det går inte att undanta (beskära) några delsökvägar om du inte döljer delsökvägen. Det måste du göra utanför digiKam, genom att lägga till en punkt först i delsökvägen.

Eftersom digiKam direkt använder kataloger på hårddisken för att lagra album, kan andra program som filhanterare ta bort vilket album som helst utanför en digiKam-session. I detta fall, frågar digiKam dig vid nästa session om alla album som har tagits bort från digiKams rotsökväg ska tas bort från albumdatabasen. Om du vill flytta omkring kataloger, och inte vill göra det i digiKam, föreslår vi att du gör det medan digiKam kör, så att databasen hålls synkroniserad och du inte förlorar någon metadata.

När du använder en befintlig katalog med fotografier som albumbibliotekskatalog, märker du att albumen i albumlistan inte har fotografier som ikoner. Du kan ändra det genom att dra vilket fotografi som helst i albumet till katalogikonen i vänstra sidoraden för att använda det som albumikon. Se avsnittet Album för detaljinformation om hur man ändrar albumikon.

digiKam använder en dedicerad databas för att lagra miniatyrbilder med en optimerad wavelet-komprimeringsalgoritm (PGF) av miniatyrbildskataloger. Det finns inget sätt att dölja kataloger med miniatyrbilder som inte följer standard från listan Album. Om du vill behålla dem skulle du kunna skapa en albumkategori som bara innehåller alla kataloger med miniatyrbilder och därefter titta på dina album i ordningen VisaSortera albumEnligt kategori. Se avsnittet Album för mer information om albumkategorier.

När du väl har ställt in katalogen för albumbiblioteket kan du anpassa digiKam för att fungera med din digitalkamera och därefter lära dig hur man använder Album och Etiketter för att arrangera fotografialbum.

Bildformat som stöds
Bildformat som stöds

Bildformat som stöds

Inledning

digiKam förlitar sig på ett antal bibliotek och stödpaket för att ladda och spara bildformat. Vilka bildformat som är tillgängliga kommer att bero på tillgängligheten hos dessa bibliotek på ditt system, och ibland på sättet som biblioteken har kompilerats. I de flesta distributioner, kommer du att märka att ett stort antal bildformat kan visas inne i digiKam.

Detta beroende av andra bibliotek betyder att det inte är möjligt att ge en definitiv lista på alla format som är tillgängliga på ditt system. Åtminstone JPEG, PNG och TIFF bör vara tillgängliga.

digiKam visar bara filer som har format som kan förstås. Det görs genom att titta på filernas filändelser och kontrollera dem med en fördefinierad lista. Om filändelsen finns i listan, visar digiKam filen i bildvisningen. Du kan ändra listan med filändelser som digiKam accepterar. Se avsnittet Inställning för mer detaljerad information.

Nästan alla digitalkameror lagrar fotografier i ett av två format: JPEG eller TIFF. Många kameror låter dig välja vilket av dessa format som ska användas. En fullständig beskrivning av formaten finns på Wikipedia. digiKam stöder båda dessa format.

Komprimering av stillbilder

Bildkompression är användning av datakomprimeringsmetoder för digitala bilder. Det görs genom att ta bort redundans i bilddata för att kunna lagra eller överföra data i en effektiv form.

Bildkomprimering kan vara förstörande eller förlustfri. Förlustfria komprimeringsmetoder föredras alltid på grund av deras höga bevarandevärde i arkiveringssyfte innan omvandlingar som beskärning, storleksändring, färgkorrigering, etc. Det beror på att förstörande komprimeringsmetoder, i synnerhet när de används med låga bithastigheter introducerar komprimeringsartefakter. Förstörande metoder är lämpliga för naturliga bilder som foton i program där mindre (ibland omärkbar) förlust av naturtrogenhet är acceptabel för att åstadkomma en väsentlig reducering av bithastigheten. Förstörande komprimering är bra för publicering av fotografier på Internet.

JPEG

JPEG är ett komprimerat format som byter ut en del av bildkvaliteten för att hålla filstorlekarna små. I själva verket sparar de flesta kameror sina bilder med det här formatet om du inte anger något annat. En JPEG-bild lagras med förstörande komprimering, och du kan variera komprimeringens storlek. Det låter dig välja mellan mindre komprimering och högre bildkvalitet eller större komprimering och sämre kvalitet. Den enda anledningen att välja högre komprimering är på grund av att det skapar mindre filer så att du kan lagra fler bilder, och det är enklare att skicka dem via e-post, eller visa dem på webben. De flesta kameror ger dig två eller tre val som motsvarar bra, bättre och bäst, även om namnen varierar.

Dessutom stöds JPEG-2000. Det tillhandahåller bättre (jämnare) resultat vid samma komprimeringsgrad jämfört med JPEG. I 2000-versionen finns det möjlighet att vara förlustfri, om det anges i inställningarna.

TIFF

TIFF har fått bred acceptans och brett stöd som ett bildformat. Vanligtvis kan TIFF lagras i okomprimerad form av kameran eller genom att använda en förlustfri komprimeringsalgoritm (Deflate). Det upprätthåller bättre bildkvalitet, men till bekostnad av mycket större filstorlekar. Vissa kameror låter dig spara dina bilder med formatet, och det är ett populärt format på grund av dess förlustfria komprimeringsalgoritm. Problemet är att formatet har ändrats av så många personer att det nu finns 50 eller fler varianter, och alla känns inte igen av program.

PNG

PNG är ett bildformat som utvecklades som en ersättning för ett antal äldre bildfilformat som användes på många håll under 1990-talet. Det är ett förlustfritt format som TIFF, men är mycket kompaktare och sparar diskutrymme. Även om det inte är troligt att din kamera stöder PNG, tycker vissa om att konvertera sina fotografier till PNG så fort de lagrat dem på datorn. I motsats till JPEG, förlorar inte PNG-bilder kvalitet varje gång du kodar dem efter ändringar. digiKam stöder PNG-bilder fullständigt, och köhantering för bakgrundsbehandling kan konvertera en uppsättning bilder från vilket format som helst som stöds till PNG i ett steg.

PNG är ett utökningsbart filformat för förlustfri, flyttbar, välkomprimerad lagring av rasterbilder. PNG tillhandahåller en patentfri ersättning till GIF och kan också ersätta många vanliga användningar av TIFF. PNG är avsedd att fungera bra i direktvisningsprogram, som webben, så det är fullständigt strömningsbart med ett alternativ för progressiv visning. Dessutom kan PNG lagra gamma och kromaticitetsdata på heterogena plattformar. PNG stöder djupen 8- och 16 bitar per färg och bildpunkt. Det är ett perfekt filformat att arkivera fotografier med. För mer information om PNG-formatet se PNG hemsidan.

PGF

PGF "Progressiv grafikfil" är ett annat inte så välkänt, men öppet, filformat för bilder. Det är baserat på Wavelet, och tillåter förlustfri och förstörande datakomprimering. PGF står sig bra i jämförelse med JPEG 2000, men utvecklades för hastighet (komprimering och avkodning) istället för att ge bäst komprimeringsförhållande. Vid samma filstorlek ser en PGF-fil väsentligt bättre ut än en JPEG-fil, medan den också förblir mycket bra vid gradvis visning. Därför bör det vara lämpligt för webben, men för närvarande kan få webbläsare visa det. För mer information om PGF-formatet, se hemsidan för libPGF.

Obehandlad

Några, typiskt dyrare, kameror låter dig lagra bilder med ett obehandlat format. Ett obehandlat format följer egentligen inte någon bildstandard alls. Det är olika för varje kameramärke. Bilder med obehandlat format innehåller all data som kommer direkt från kamerans bildsensor innan programvaran i kameran utför behandling som vitbalans, skärpa, etc. Genom att lagra fotografier med kamerans obehandlade format kan du ändra inställningar såsom vitbalansen efter fotografiet har tagits. De flesta professionella fotografer använder obehandlat format eftersom det ger dem maximal flexibilitet. Nackdelen är att filer med obehandlat format verkligen kan vara mycket stora.

Om du vill lära dig mer om obehandlade bildformat, besök guiderna Wikipedia, Luminous Landscape och Cambridge in Colour, som kan vara till stor hjälp. Du kan konvertera bilder med obehandlat format till JPEG eller TIFF i digiKam, med bildeditorn.

digiKam stöder bara laddning av obehandlade bilder, och förlitar sig på biblioteket libraw som ingår i digiKams kärna, och stöder över 800 obehandlade filformat. Alla kameror som stöds listas längst ner på Dave Coffins webbsida. Tabellen nedan visar en kort lista med obehandlade kamerafiler som stöds av digiKam:

Obehandlat filformatBeskrivning
CRW, CR2 Obehandlade filformat för Canon digitalkameror
NEF Obehandlat filformat för Nikon digitalkameror
ORF Obehandlat filformat för Olympus digitalkameror
RAF Obehandlat filformat för Fuji digitalkameror
RWL Obehandlat filformat för Leica-kameror
PEF, PTX Obehandlat filformat för Pentax digitalkameror
X3F Obehandlat filformat för Sigma digitalkameror
DCR, KDC, DC2, K25 Obehandlat filformat för Kodak digitalkameror
SRF, ARW, MRW, MDC Obehandlat filformat för Sony/Minolta digitalkameror
RAW Obehandlat filformat för Panasonic, Casio och Leica digitalkameror
DNG (CS1, HDR) Adobe obehandlat filformat (digitalt negativ)
BAY Casio obehandlat filformat (Bayer)
ERF Obehandlat filformat för Epson digitalkameror
FFF Imacon/Hasselblad obehandlat format
MOS CREO foto obehandlat filformat
PXN Fotoman obehandlat filformat
RDC Ricoh obehandlat format

- -

Filmformat som stöds
Filmformat som stöds

Filmformat som stöds

Inledning

Många digitalkameror stöder inspelning av korta filmsekvenser. Dessa sekvenser lagras oftast med AVI-, MOV-, eller MP4-format. digiKam förstår metadata från dessa format, och skapar miniatyrbilder för filmfilerna.

Dock är digiKam inte ett filmredigeringsprogram, och det har inga inbyggda funktioner för att redigera filmer. Om du dubbelklickar på en filmfil i digiKam kan videon förhandsgranskas eller ett dedicerat visnings- och redigeringsprogram väljas via skrivbordsinställningarna.

Videoformat

digiKam förlitar sig på multimediaramverket QtAV för att hantera videofiler. I bakgrunden använder QtAV den kraftfulla videoverktygslådan FFmpeg, som inkluderar alla avkodare som digiKam behöver för att spela upp videofiler.

FFmpeg-avkodare är tillgängliga på Linux®-skrivbordet, MacOS och Windows. Du behöver inte installera några extra videoavkodare på datorn.

Videofunktioner

Du kan läsa videometadata med digiKam, såsom filmernas längd, videobilder per sekund, videostorlek och kodningsinställningar, med målet att fylla i databasen vid genomsökning och utföra sökningar efter videoegenskaper i samlingen. Du kan spela upp video i inbäddat förhandsgranskningsläge och i bildspel. Det inkluderar att förhandsgranska video från en kamera innan den laddas ner (bara med anslutningsmetoden USB-masslagring).

Digitala stillbildskameror som stöds
Digitala stillbildskameror som stöds

Digitala stillbildskameror som stöds

Notera

Stöd för obehandlade filer: Om du tar bilder med obehandlat format med kameran, har digiKam troligen goda möjligheter att hantera det. Stöd för obehandlade filer beror biblioteket libraw. För att ta reda på om just din kamera stöds, titta på listan över kameror med obehandlade bilder som stöds via menyn HjälpKameror med obehandlade bilder som stöds.

Hur man ställer in och arbetar med obehandlade filer beskrivs i Inställningar för avkoding av obehandlade bilder och Arbetsflöde för obehandlade bilder.

Ett lättanvänt kameragränssnitt tillhandahålls som ansluter dig till din digitalkamera och laddar ner fotografier direkt till digiKams album. Fler än 1000 digitalkameror stöds via biblioteket gphoto2. Naturligtvis fungerar alla media- eller kortläsare som stöds av operativsystemet ihop med digiKam.

Dagens digitalkameror karaktäriseras av användning av kort med Compact Flash minnen och USB eller FireWire (IEEE-1394 eller i-link) för dataöverföring. Själva överföringen till en värddator utförs vanligen med enhetsklassen USB masslagring (så att kameran förefaller vara en diskenhet) eller med fotoöverföringsprotkollet PTP och dess varianter. Äldre kameror kan använda en anslutning med serieport (RS-232).

FörhandsgranskningsexempelAnslutningstyp
-

-
Anslutning med FireWire (IEEE-1394 eller i-link) från en professionell digital stillbildskamera
-

-
Anslutning med Universal Serial Bus (USB) från en digital konsumentstillbildskamera
-

-
Anslutning med serieport (RS-232) från en gammal digital stillbildskamera

- Överföringar med gphoto2: PTP och RS-232 serieport -

digiKam använder programmet gphoto2 för att kommunicera med digitala stillbildskameror. Gphoto2 är en fri, vidaredistribuerbar uppsättning programvara för digitalkameror som stöder ett växande antal av över 800 kameror. Gphoto2 har stöd för fotoöverföringsprotokollet Image Transfer Protocol som är ett protokoll med brett stöd utvecklat av International Imaging Industry Association för att möjliggöra överföring av bilder från digitalkameror till datorer och andra periferienheter utan att behöva ytterligare drivrutiner.

Många gamla digitalkameror använde serieporten för att kommunicera med värddatorer. Eftersom fotografier är stora filer och överföring via serieporten är långsam, är anslutningen nu föråldrad. digiKam stöder dock kamerorna och utför bildöverföringar med programmet gphoto2. Du hittar en fullständig lista över digitalkameror som stöds på följande webbadress.

Notera

Biblioteket libgphoto2 måste byggas med libexif för att kunna hämta miniatyrbilder till Digikam på ett riktigt sätt. EXIF-stöd krävs för att hämta miniatyrbilder för vissa kameradrivrutiner i libgphoto2. Om EXIF-stöd inte är valt för libgphoto2, kanske du inte kan se miniatyrbilder, eller så kan det ta mycket lång tid att extrahera miniatyrbilder.

- Överföringar från en masslagringsenhet -

För enheter som inte direkt stöds av gPhoto2, finns det stöd för protokollet för masslagring, som har bra stöd i GNU/Linux®. Det omfattar digitalkameror och minneskortsläsare. Masslagringsgränssnitt är:

  • USB-masslagring: En uppsättning datorgränssnitt som använder ett kommunikationsprotokoll definierat av USB Implementers Forum som använder Universal Serial Bus. Standarden tillhandahåller ett gränssnitt till en mängd lagringsenheter, inklusive digitala stillbildskameror.

  • FireWire-masslagring: En uppsättning datorgränssnitt som använder ett kommunikationsprotokoll i huvudsak utvecklat av Apple Computer under 1990-talet. FireWire erbjuder höghastighetskommunikation och isokrona realtidstjänster. Liksom USB-masslagring tillhandahåller standarden ett gränssnitt för en mängd lagringsenheter, inklusive digitala stillbildskameror. Nästan alla nya digitalkameror stöder USB version 1 och kommer i framtiden att stödja USB version 2, några få stöder FireWire.

För att använda en generell masslagringsenhet med digiKam, välj ImporteraKameraLägg till kamera manuellt... lägg till enheten och ställ in den riktiga sökvägen till monteringsplatsen.

För detaljerad information, se kapitlet Anpassa Digikam..., i avsnittet "Kamera".

Databasen i digiKam
Databasen i digiKam

Databasen i digiKam

Inledning

Alla känner till databaser, som används för att lagra data. Som alla andra program för hantering av fotografier, använder digiKam också databaser av några uppenbara orsaker som att undvika duplicering av data, reducera dataredundans och uppnå större dataintegritet. Dessutom reduceras kostnaden för datainmatning, lagring och hämtning drastiskt. Förutom detta, kan vilken användare som helst komma åt data genom att använda frågespråk.

När det gäller digiKam i synnerhet, lagras album, albumrötter, etiketter, miniatyrbilder, data för ansiktsigenkänning, bildernas metadata, filsökvägar, inställningar, etc. alla i olika databasfiler.

digiKam hanterar i själva verket mer än en databas. Av bekvämlighetsskäl är de i stort sett kategoriserade som tre:

  1. Huvuddatabas för alla samlingsegenskaper, dvs. den innehåller alla album, bilder och sökdata.

  2. Miniatyrbildsdatabas för komprimerade miniatyrbilder, dvs. för att innehålla bildernas miniatyrbilder som wavelet-komprimerade bilder (PGF-format).

  3. Ansiktsdatabas för att lagra metadata för ansiktsigenkänning, dvs. för att innehålla ansiktshistogram för ansiktsigenkänning.

- -

Teknisk bakgrund och inställning

All detaljinformation om databasinställningar ges i huvudsak i inställningsavsnittet om digiKams databaser.

Kapitel 2. Använda digiKam
Använda digiKam

Kapitel 2. Använda digiKam

Huvudfönstret i digiKam

Introduktion till huvudfönstret

-

-

Områden och rader

digiKams huvudfönster har två områden i mitten som visar fotografier. Ett är Ikonområdet, som visar miniatyrbilder av innehållet i det markerade albumet eller av ett sökresultat, och den andra är Förhandsgranskningen, som visar den markerade bilden. Tillsammans kallar vi dem bildområdet. I övre vänstra hörnet av förhandsgranskningen finns några knappar för att flytta sig bakåt och framåt i albumets innehåll, för att rotera bilden, for att visa eller lägga till ansiktsetiketter och för att byta till fullskärmsläge. Genom att klicka på förhandsgranskningen kan du få den att försvinna, och öppna den igen genom att klicka på en miniatyrbild i bildområdet.

Bildområdet i mitten omges av menyraden och huvudverktygsraden längst upp, statusraden längst ner samt vänster och höger sidorad. Vänster sidorad låter dig byta mellan nio vyer: Album (som visas här), Etiketter, Beteckningar, Datum, Tidslinje, Sök, Inexakt (sök), Karta och Personer (etiketter). Höger sidorad kan användas för att visa all information om bilderna och delvis också redigera den. Alla dessa vyer kan användas för att organisera och söka efter fotografier. Om du klickar på en av knapparna i sidoraderna viks ett annat område ut, som erbjuder möjlighet att markera, mata in data t.ex. för sökningar, redigera data och visa information.

Var inte orolig om ditt huvudfönster för tillfället ser helt annorlunda ut. Du får snart reda på hur du sätter på eller stänger av de olika områdena och vid något tillfälle kan du få ett utseende som är mycket likt skärmbilden ovan.

Drag och släpp av bilder fungerar nästan överallt: Släpp en bild på en annan gren i albumträdet, över den horisontella skiljelinjen mellan album, eller i ett annat programfönster. Den enda begränsningen är att du inte kan dra och släppa på ettiketter, datum eller sökningar.

Statusraden

Statusraden längst ner visar i alla åtta vyer:

  • filnamn när en enda fil är markerad

  • markeringsinformation när flera objekt är markerade

  • Snabbfilter:

    - information om hur många filter som är aktiva

    - en knapp med en papperskorg för att nollställa alla aktiva filter

    - en knapp med en tratt för att visa filterinställningspanelen

  • en förloppsrad för bakgrundsprocesser, t.ex. tilldelning av etiketter

  • ett skjutreglage för miniatyrbilds- och förhandsgranskningsstorlek med knappar för "Anpassa till fönster" och "Zooma till 100 %"

  • en ruta för storleksval i % för förhandsgranskningen

-

Huvudverktygsrad

Fönstrets överdel visar menyraden med huvudverktygsraden under den.

-

-

- -

  1. Visa bildeditorn med den markerade bilden

  2. Visa ljusbordet (L)

  3. Visa Köhantering för bakgrundsbehandling (B)

  4. Importera (kombinationsmeny som visar alla anslutna kameror och masslagringsenheter)

  5. Byt till miniatyrbildsvy

  6. Ändra förhandsgranskning av markerade bilder

  7. Byt till kartvyn för att visa bilder med geografisk lokalisering

  8. Byt till inställningsbar tabellvy

  9. Kombinationsmenyn Bildspel

  10. Växla fullskärmsläge (Ctrl+Skift+F)

  11. Länk till digikam.org, också en indikering av pågående processer

- -

Verktygsraden kan anpassas genom att välja InställningarAnpassa verktygsrader... eller klicka med höger musknapp på den och välja Anpassa verktygsrader... i den sammanhangsberoende menyn.

Bildområdet

Allmän information

I alla åtta vyerna visar bildområdet resultatet av din markering eller sökning i vänstra sidoraden i ikonområdet. Varje bild visas som en miniatyrbild. Du kan ändra storlek på miniatyrbilderna med förstoringsreglaget nära statusradens högra kant.

-

Första gången ett album markeras måste du kanske vänta en kort stund medan miniatyrbilderna skapas.

Information om varje fotografi visas under miniatyrbilden. Du kan bestämma vilken information som visas i dialogrutan InställningarAnpassa digiKam.... Välj sidan Albumvy och leta reda på sektionen Ikonvyinställningar.

Miniatyrbilderna har verktygstips som dyker upp om du håller musen stilla på en miniatyrbild ett ögonblick. Verktygstipset visar fotografiets viktigaste egenskaper inklusive eventuella etiketter du har lagt till.

-

-

Innehållet i verktygstips kan anpassas på sidan Verktygstips under InställningarAnpassa digiKam....

Som alternativ kan fotografierna visas i en tabell genom att klicka på knappen Tabell i huvudverktygsraden eller genom att välja menyalternativet VisaTabell i menyraden. Det gör det möjligt att se många fotografier samtidigt (tips: ta bort miniatyrbildskolumnen) på ett sätt som du kan anpassa som vanlig genom att klicka med höger musknapp på rubrikraden och välja information som du vill se. Att klicka med vänster musknapp på en rad i tabellen visar förhandsgranskningen av det fotografiet.

Du kan komma åt alla funktioner som digiKam kan utföra med ett fotografi genom att klicka med höger musknapp på miniatyrbilden eller raden i tabellen (sammanhangsberoende meny) eller genom att välja från menyn Objekt i menyraden.

Visa en bild

Det finns flera sätt att visa en bild. Du kan antingen klicka på den, välja VisaFörhandsgranska bild (F3) i menyraden, eller Förhandsgranska bild i den sammanhangsberoende menyn. Förhandsgranskningsområdet visas och ikonområdet reduceras till en rad. För en större vy, ta bara bort sidoraderna (genom att klicka på deras aktiva knapp). En ännu större vy kan åstadkommas genom att klicka på ikonen Visa fullskärm antingen i miniatyrbilden eller på förhandsgranskningen. Medan du visar bilder kan du utföra åtgärder med den sammanhangsberoende menyn när som helst (utom i fullskärmsläge). För att stänga förhandsgranskningen, klicka bara igen, tryck på Esc eller F3, eller klicka på knappen Tabell eller Miniatyrbilder.

-

-

Du kan också visa bilderna i ett bildspel genom att använda kombinationsmenyn Bildspel i huvudverktygsraden. Du har möjligheten att starta ett bildspel med ett antal markerade fotografier, hela innehållet i katalogen (eller sökresultatet) eller till och med inkludera alla underkataloger.

Redigera ett fotografi

Du kan öppna bildeditorn för ett fotografi genom att antingen klicka på knappen Bildeditor i huvudverktygsraden, välja ObjektÖppna... (F4) i menyraden, eller genom att klicka med höger musknapp och välja Öppna... i den sammanhangsberoende menyn. Se avsnittet digiKams bildeditor för instruktioner om hur du kan redigera fotografier. Bildeditorn erbjuder ett stort antal verktyg för att förbättra, dekorera och/eller ändra fotografier.

Visa eller redigera ett fotografi med ett annat program

Ibland kanske inte digiKam tillhandahåller alla möjligheter som du behöver. Du kan öppna ett fotografi i ett annat program genom att klicka med höger musknapp på det och välja det i undermenyn Öppna med... (för närvarande är funktionen bara tillgänglig i Linux®). Listan över program som visas i menyn bestäms av skrivbordets vanliga filbindningar för fotografiets bildformat. Titta i skrivbordets handbok för instruktioner om hur man ändrar filbindningar om programmet du behöver inte anges.

Observera att det kan finnas problem med metadata som är inbäddad i fotografier när de redigeras av andra bildbehandlingsprogram. Vissa program behåller inte fotografiets metadata när du sparar en ändrad bild. Det betyder att om du ändrar ett fotografi med något av dessa program förlorar du information som orientering, bländare, etc. som är lagrad i EXIF- och IPCT-fält.

Förlustfri bildrotation

Notera

Det är skillnad på att rotera ett fotografi i en av vyerna i digiKam eller i bildeditorn. Bildeditorn använder ett annat sätt att rotera en bild. Du kanske inte märker någon skillnad, men bildeditorns metod kan orsaka en viss kvalitetsförlust i fotografiet när bilden sparas som JPEG. Rotationsmetoderna som beskrivs här bevarar kvaliteten hos originalfotografiet även för JPEG-filer.

digiKam tillhandahåller två sätt att få fotografier att vändas rätt. Det enklaste sättet är att klicka på en av rotationsikonerna på miniatyrbilden eller förhandsgranskningen, eller klicka med höger musknapp för att visa den sammanhangsberoende menyn, välja Rotera och därefter den rotationsriktning som behövs.

Den andra metoden är att välja ObjektRotera eller vänd automatiskt med EXIF-information i menyraden.De flesta digitalkameror har en orienteringssensor. Sensorn kan detektera hur du håller kameran när du tar en bild. Den lagrar informationen om orienteringen inne i bilden. Den lagras i en inbäddad metadataavdelning som kallas EXIF. Kamerorna skulle kunna rotera bilderna omedelbart själva, men de har begränsad processorkraft så de lämnar det arbetet till program som digiKam. Om kameran lagrar orienteringen, kan digiKam använda det för att automatiskt rotera dina fotografier så att de har rätt sida uppåt när du visar dem. digiKam roterar bilden på disk enligt orienteringsinformationen.

Fotografiet roteras utan kvalitetsförlust och orienteringsinformationen ställs in till normal, så att andra program som känner till EXIF hanterar det rätt. Importverktyget kan utföra åtgärden automatiskt när det laddar upp fotografier från kameran, vilket försäkrar att dina fotografier alltid har rätt sida uppåt. Rotationsåtgärden gör ingenting, om inte kameran inkluderar denna information i bilden.

Byta namn på ett fotografi

Du kan ändra ett fotografis filnamn genom att klicka med höger musknapp på en miniatyrbild och välja Byt namn (F2). Kom ihåg att behålla filändelsen (.jpg, .tif, etc.).

Du kan också byta namn på flera fotografier. En metod är att använda hanteringsverktyget för bakgrundskö (B). En annan är att markera flera fotografier och därefter trycka på F2. En dialogruta öppnas som visar listan med markerade fotografier med deras nuvarande namn och det nya namnet. De är identiska från början, tills du placerar markören i inmatningsfältet och skriver in något eller väljer en modifikation bland knapparna nedan. Använd verktygstipsen!

Ta bort ett fotografi

När du tar bort ett fotografi i digiKam med ObjektFlytta till papperskorgen (Delete) flyttas det från sin katalog på hårddisken till den interna papperskorgen.

Tar bort fungerar från var som helst i något av digiKams fönster.

Gruppera fotografier

Att gruppera objekt är ett mycket användbart sätt att organisera fotografier och/eller videor som hör ihop, och justera sättet som de visas i bildområdet. Funktionen är tillgänglig via den sammanhangsberoende menyn för ett antal markerade objekt (mer än ett objekt markerat).

-

-

Det går att placera hela markeringen i en grupp genom att använda Gruppera markerade här, eller så kan mer än en grupp skapas beroende på tid (sekunder ignoreras) eller filnamn. Observera att det senare lägger objekt med samma namn men olika filtyper i en grupp. För mer om användarfall se nedan.

Nästa del av menyn är till för att bestämma om bara gruppens referensikon (den första i gruppen enligt sorteringsordningen vid gruppering) eller alla visas. De två funktionerna kan också kommas åt via den lilla grupperingsindikatorn (katalogsymbolen) på referensikonen (se det övre vänstra hörnet på skärmbilden). Medan muspekaren hålls över den dyker informationen n grupperade objekt. Gruppen är öppen/stängd upp, där n anger antal objekt i gruppen som är osynliga om gruppen är stängd. Att klicka på indikatorn byter mellan öppen och stängd. I bildområdets tabelläge indikeras grupper på samma sätt som vi känner till från många andra listor och tabeller: med en liten triangel framför referensobjektet. Att klicka på triangeln expanderar eller drar ihop de grupperade objekten.

Den sista delen i den sammanhangsberoende gruppmenyn tillåter att individuella objekt tas bort från gruppen, eller att upplösa hela gruppen. Menyns innehåll ändras beroende på om den används för markerade objekt som ännu är ogrupperade, för en grupp, eller för enskilda objekt i en grupp.

Vad kan man göra med en grupp? När det gäller funktioner i digiKam, kan många åtgärder som kopiera, ta bort, flytta, rotera utföras med hela gruppen genom att bara markera referensikonen, under förutsättning att gruppen är stängd. På samma sätt kan hela gruppen läsas in i verktyg som ljusbordet, hanteringsverktyget för bakgrundskö, eller till och med bildeditorn, där det går att navigera igenom gruppmedlemmarna med tangentbordets sidtangenter. Det går att tilldela etiketter och beteckningar (se längre ner i kapitlet) och dessutom skriva beskrivningar (se Rubriker). Ge det ett försök!

När det gäller användarfall, kan du exempelvis gruppera ihop videor med relaterade .jpg-bilder, vilka de flesta kameror tillhandahåller, eller obehandlade bilder med motsvarande JPEG. Det görs enkelt med Gruppera markerade enligt filnamn. I skärmbilden ovan är bilder med alternativa exponeringar grupperade. Du kan göra samma sak med bilder som används för ett panorama. Om du har mycket specifika krav för dokumentation av redigeringssteg, som inte versionsfunktionen i digiKam kan uppfylla, kanske en lösning kan finnas med användning av gruppering. Jag kan tänka mig fler användarfall för gruppering, men jag vill inte betunga handbokens avsnitt här. Kanske ett sista tips för att ge dig egna idéer: gruppering är inte begränsad till objekt från samma album. Hela gruppen (öppen eller stängd) är bara synlig i referensobjektets album. Övriga medlemmar i gruppen är bara synliga i sina egna album när gruppen är öppen. Kan vara förvirrande, använd med försiktighet.

Notera

Allt som beskrivs i det här avsnittet om gruppering har ingenting att göra med Gruppera bilder i menyn Visa. Den funktionen skapar inte permanenta grupper av objekt, den organiserar bara hur ikoner visas i bildområdet.

Albumvy

-

-

Genom att klicka på knappen Album i vänster sidorad visar eller döljer du albumträdet som tillhandahåller en organiserad vy av fotografialbumen. Det översta objektet Album visar bara skärmen välkommen till digiKam i visningsområdet. Nästa nivå i albumträdet visar de olika samlingarna (markerade med ikonen ) eller minst en om du inte har lagt till en eller flera ännu med InställningarAnpassa digiKam... på sidan Samlingar. Varje samling representerar en kataloggren på hårddisken eller på delade nätverksplatser, och nästa nivå i trädet visar strukturen i dessa kataloger, här kallade album. Albumen kan sorteras enligt kataloglayout på hårddisken, enligt kategorin som har ställts in med Albumegenskaper eller enligt albumets datum (datumet kan också ändras i varje albums egenskaper). Sorteringsordningen kan inverteras (stigande/fallande) genom att klicka på albumträdets namnlist.

Du kan byta mellan sorteringsordningarna med Sortera album i menyn Visa.

Skapa ett nytt album

Det finns ett antal sätt att skapa ett nytt album. Du kan skapa ett nytt album när du laddar nya fotografier från kameran genom att använda ImporteraKameror. Du kan också skapa ett nytt tomt album med AlbumNytt... (Ctrl+N) i vyn Album. Som ett ytterligare alternativ, kan du skapa ett nytt album genom att importera en befintlig katalog med fotografier från datorn. Använd bara ImporteraLägg till kataloger... i menyraden och välj katalogen som du vill importera. Ett album skapas med samma namn som katalogen på hårddisken. Du kan använda drag och släpp för att importera en katalog. Dra en katalogikon, till exempel från ett Dolphin-fönster, och släpp den på albumlistan till vänster. En meny visas som ger dig möjlighet att flytta eller kopiera katalogen till digiKam.

Ta bort ett album

När du tar bort ett album från digiKam flyttas det till den inbyggda papperskorgen. Som ett alternativ skulle du kunna ändra beteendet, så att borttagningen verkligen tog bort albumet och alla fotografier i det. Det kan ändras genom att välja InställningarAnpassa digiKam och välja sidan Diverse. Längst upp på sidan finns inställningarna som bestämmer vad som händer när ett fotografi tas bort. För att ta bort ett album klicka med höger musknapp på det i trädet Album och välj Ta bort album i den sammanhangsberoende menyn.

Lägga till ett fotografi i ett album

Oftast skapar du nya album och förser dem med fotografier direkt från kameran genom att använda kameraverktyget. Ibland vill du dock lägga till ett fotografi som du redan har på datorn i ett befintligt album. För att lägga till ett fotografi i ett album, välj ImporteraLägg till bilder (Ctrl+Alt+I) i menyraden. Välj en källkatalog i dialogrutan och klicka på Ok. Ett importfönster visas. Markera fotografierna du vill lägga till och välj Ladda ner markerade i kombinationsmenyn Ladda ner. En dialogrutan visas där du kan välja målalbumet. Fotografierna kopieras till albumet. Ladda ner nya (Ctrl+N) i samma meny kopierar bara bilderna som inte finns i målkatalogen ännu.

Dessutom kan du använda dra och släpp för att importera fotografier. Dra fotografiernas ikoner, exempelvis från ett fönster i Dolphin. Släpp dem därefter på bildlistan till höger.

Om du har en bildläsare installerad kan du också läsa in ett fotografi direkt till ett album. Välj ImporteraImportera från bildläsare....

Flytta eller kopiera fotografier mellan album

För att flytta eller kopiera ett fotografi från ett album till ett annat, dra helt enkelt fotografiet och släpp det på målalbumet. En meny visas som ger dig alternativen att Flytta eller Kopiera fotografiet. Du kan flytta eller kopiera flera fotografier på samma sätt. Markera bara alla fotografier du vill flytta och dra dem till målalbumet.

Hantera album

Albumegenskaper kan hjälpa till att komma ihåg vilken sorts fotografier som finns i ett album, och kan också hjälpa till att organisera albumträdet. För att komma åt albumegenskaperna, klicka med höger musknapp på ett album och välj Egenskaper (Alt+Retur) i den sammanhangsberoende menyn.

- -

Dialogrutan Albumegenskaper låter dig ställa in:

  • Albumets Titel: Albumets namn, identiskt med namnet på katalogen på hårddisken. Om du redigerar det här, bytes också katalogens namn.

  • Albumets Kategori: Den är ett sätt att gruppera dina album tillsammans med en gemensam beteckning. Kategorin du anger används för att ordna dina album när du väljer Enligt kategori i verktygsradens kombinationsruta eller med VisaSortera albumEnligt kategori. Om du vill lägga till eller ta bort kategoribeteckningar, använd menyn InställningarAnpassa digiKam... och välj sedan på sidan Albumkategori.

  • Albumets Rubrik: Oftast en kort beskrivning av innehållet, men du har förstås full frihet att missbruka den på alla upptänkliga sätt. Men var medveten om att den visas i rutan överst i huvudbildfönstret.

  • Albumets datum: Det används när du sorterar album enligt datum med VisaSortera albumEnligt datum.

  • Knapparna Äldsta, Medelvärde, Senaste: De ställer in Datum till äldsta, medelvärdet, eller senaste av datumen för bilderna i albumet. De försöker först beräkna datumen för bilderna i albumet baserat på EXIF-huvuden. Om det misslyckas återgår de till ändringsdatumet för filerna i katalogen.

Ställa in albumikon

digiKam visar den vanliga katalogikonen i listan med album. Du kan välja ett av fotografierna istället. Det kan hjälpa till att komma ihåg vilka sorters fotografier som finns i ett album.

För att välja ett fotografi som albumikon, klicka med höger musknapp på fotografiet som du vill använda som albumikon och välj Använd som miniatyrbild för album i den sammanhangsberoende menyn. Som ett alternativ kan du använda drag och släpp för att välja albumikonen. Dra fotografiets ikon från miniatyrbildsområdet och släpp det på albumet som för närvarande är markerat i albumlistan.

Notera

Ett album kan bara finnas i en albumsamling, och albumsamlingar kan inte ingå i en hierarki.

digiKam stöder också att sätta etiketter på individuella fotografier. Albumkategorier skiljer sig från etiketter på fotografier, eftersom albumkategorier gäller alla fotografier i ett album istället för individuella fotografier. Du kan både använda albumkategori och etiketter för att organisera dina fotografier.

Etikettvy

Etiketter för fotografier (i en hierarki) erbjuder ett flexibelt sätt att organisera och katalogisera fotografier. Etiketter (också benämnda nyckelord i andra program) är beteckningar som kan anges för individuella fotografier eller hela grupper. När en bild väl har märkts med en etikett, kan bilden hittas igen genom att markera etiketten eller utföra en sökning.

Etiketter kan arrangeras i ett hierarkiskt träd. Det låter dig organisera dina etiketter på ett logiskt sätt. Det låter dig också dra ihop delar av trädet i listan Etiketter så att du enkelt kan hitta etiketterna som du letar efter.

-

-

När en etikett väljes i vänster sidorad, visas alla bilder som är markerade med den etiketten i visningsområdet.

Men innan etiketter tilldelas och används måste de först definieras. Om du importerar fotografier med tilldelade etiketter skapar digiKam ett lämpligt etiketträd under importen. Annars måste du definiera etiketterna själv. Ett lätt sätt att komma åt det är den sammanhangsberoende menyn som visas på skärmbilden ovan.

Hantera etiketter

Du kan lägga till nya etiketter genom att antingen klicka med höger musknapp på rubriken Etiketter eller på en befintlig etikett, och välja Ny etikett.... En dialogruta visas där du kan skriva in etikettens namn (eller till och med en hel hierarkisk gren), tilldela en ikon och/eller en genväg till den. Om du lägger till en ny etikett genom att klicka med höger musknapp på en befintlig etikett, skapas den nya etiketten som en deletikett.

Du kan ta bort en etikett genom att klicka med höger musknapp på etiketten du vill ta bort och välja Ta bort etikett. När du tar bort en etikett tas inte bilderna som är markerade med etiketten bort. Etiketten tas helt enkelt bort från bilderna.

Du kan flytta en etiketts plats i trädet genom att dra den till platsen du vill ha den och släppa den. En meny visas som ger dig möjlighet att Flytta etiketten. Detta fungerar från vänster och höger sidorad. En etikett kan bara vara på ett ställe i trädet åt gången.

Du kan ange etikettegenskaper genom att klicka med höger musknapp på en etikett, och välja Egenskaper.... Etikettegenskaperna låter dig ändra etikettens namn, ikonen som används i trädet Etiketter och genvägen.

För att välja ett fotografi som etikettikon, klicka med höger musknapp på fotografiet som du vill använda som etikettikon och välj Använd som miniatyrbild för etikett i den sammanhangsberoende menyn. Som ett alternativ kan du använda drag och släpp för att välja etikettikonen. Dra bildens ikon och släpp det på etiketten som för närvarande är markerat i etikettlistan.

Ett verktyg för mer omfattande arbete med stora etiketträd är Etiketthantering, som du kan komma åt genom att klicka på knappen Öppna etiketthantering längst upp i etiketträdet.

I kapitlet Hantering av digitala tillgångar i den här handboken hittar du några användbara överväganden om hur man skapar ett etiketträd.

Det är inte alltid lätt att skapa en logisk hierarki från allmänna, generella kategorier. Man kan stöta på problem som dessa:

Djur
-                    - Tamdjur
-                        - Katt
-                        - Boskap
-                        - Hund
-                        
-                    - Vilda djur
-                        - Fågel
-                        - Katt
-                            - Gepard
-                            - Lejon
-                            - Tiger
-                            
-                    - Djurparksdjur
-                        - Fågel
-                        - Katt
-                            - Gepard
-                            - Leopard
-        

I etiketträdet finns nyckelordet Katt tre gånger. Det orsakar inga problem inne i digiKam, men det finns en hel del platser där användaren inte kan veta vilket av de tre som gäller för en bild, eftersom det inte går att se etikettens hela hierarki. I sådana här fall skulle det kunna hjälpa att också lägga till den överliggande etiketten eller till och med hela hierarkin i bilden, men det blir ganska tungrott, t.ex. på bildens ikon om etiketterna visas där. Den andra förekomsten av Katt kan undvikas genom att kalla den Vildkatt men att kalla den tredje för Djurparkskatt känns lite överdrivet, tycker jag. Dessutom finns det ändå två Gepard.

Lösning: Ersätt grenen Djurparksdjur med den enda etiketten Djurpark, som används förutom etiketten som väljes från de två återstående grenarna. Den kan till och med läggas till i hierarkins toppnivå om du har fotografier som är tagna i en djurpark men inte visar djur.

Ge fotografier etiketter

Innan du kan få ut så mycket som möjligt av digiKams etikettfunktion måste du först märka dina fotografier med etiketter. Det finns några metoder för uppgiften. När du väl har identifierat fotografierna du vill märka, kan du antingen dra och släppa dem på etiketten i etiketträdet eller, genom att klicka med höger musknapp på de markerade fotografierna i bildfönstret, kan du använda menyn Tilldela etikett för att välja etiketterna du vill använda.

Dra och släpp: Fungerar med båda sidoraderna under förutsättning att de visar etiketter. Med höger sidorad fungerar det på uppenbart sätt: Etiketten dras och släpps på fotografiet eller de markerade fotografierna som ska etiketteras. Med vänster sidorad måste fotografierna dras till etiketterna. Vill du veta varför? Prova bara åt andra hållet så märker du det.

Genvägar: Som nämnts tidigare i kapitlet kan snabbtangenter tilldelas i etikettegenskaperna. Med dessa kan etiketter tilldelas eller tas bort från de markerade fotografierna.

Sammanhangsberoende meny: Genom att klicka med höger musknapp på de markerade fotografierna och välja Tilldela etikett visas nästa menysteg som erbjuder de tio senast använda etiketterna. Lägg till ny etikett..., som beskrivs i början av föregående avsnitt, och Fler etiketter..., som går till det som beskrivs i nästa stycke. Metoden med den sammanhangsberoende menyn är uppenbarligen mycket användbar om du bara använder ett begränsat antal etiketter från hela trädet en stund.

Exempel 2.1. Tilldela etiketter till bilder med den sammanhangsberoende menyn


Du kan ta bort en etikett från ett fotografi genom att klicka med höger musknapp på fotografiet och använda menyn Ta bort etikett. Menyn visar bara de etiketter som det här fotografiet märkts med.

Höger sidorad: Den är vad jag skulle vilja kalla min normala metod för att tilldela etiketter. Klicka på Rubriker och etiketter i höger sidorad och därefter på fliken Etiketter, så visas hela etiketträdet. Markera eller avmarkera helt enkelt rutorna för etiketterna som du vill tilldela eller ta bort, och klicka därefter på Verkställ. Om du ändrar fokus utan att göra det, blir du tillfrågad om du vill verkställa ändringarna, ifall du inte har inaktiverat bekräftelsen genom att antingen markera Verkställ alltid ändringar utan bekräftelse eller Bekräfta inte när ändringar i höger sidorad verkställs på sidan Diverse under InställningarAnpassa Digikam.... Se digiKams sidorad för mer information om de andra knapparna och fälten under fliken Etiketter .

Du kan märka ett fotografi med så många etiketter som du vill. Fotografiet visas när du markerar någon av etiketterna som det är märkt med. På så sätt kan du ange en etikett för varje person i ett fotografi, samt platsen fotografiet togs, händelsen det togs vid, etc.

När du väl har gett ett fotografi en etikett, syns etikettnamnet under miniatyrbilden i bildområdet.

Tips

Etiketter lagras i en databas för att snabbt kunna kommas åt och tilldelade etiketter skrivs in i bildens IPTC-datafält (åtminstone för JPEG). Alltså kan du använda etiketterna med andra program, eller om data skulle gå förlorade i databasen, importeras etiketterna igen när bilden upptäcks av digiKam.

Etikettvy

Etikettvyn låter dig välja fotografier enligt betyg-, val- och färgetiketter som du tidigare tilldelat till dem, antingen genom att använda miniatyrbildens sammanhangsberoende meny eller fliken Beskrivning under Rubriker och etiketter i höger sidorad.

- -

- -

Du kan markera mer än en etikett med Ctrl+vänster musklick. De markerade etiketterna kopplas ihop med booleskt OCH, t.ex. genom att markera Fyra stjärnor och Gul visar bara fotografier som har båda etiketterna. Du kan utföra ännu mer avancerade sökningar genom att använda Filter i höger sidorad.

Datumvy

-

-

Datumvyn organiserar dina fotografier baserat på datum. digiKam använder antingen EXIF-datumet, eller om inget EXIF-datum är tillgängligt, filens ändringsdatum.

När du väljer en månad i listan, visas alla fotografier från den månaden i bildområdet. Du kan markera dagar eller veckor i kalenderbladet längst ner i vänster sidorad för att bara visa fotografier från markerade datum.

Tidslinjevy

Tidslinjevyn visar en justerbar tidsskala som ett histogram över antal bilder per tidsenhet, som går att välja med ett kombinationsfält. Till höger om det kan du välja mellan ett linjärt eller logaritmiskt histogram. En markeringsram kan röras över histogrammet. Klicka bara på motsvarande stapel för att visa fotografier från ett visst tidsintervall. Du är inte begränsad till en stapel, utan med Skift+vänster eller Ctrl+vänster musklick kan du lägga till fler staplar till den första.

-

-

I fältet precis nedanför kan du skriva in en titel och spara urvalet. Det visas sedan i listfältet Sökningar nedanför. Men det bästa återstår: Tidslinjevyn erbjuder sökning efter en sökning. Om du har många fler sökningar sparade än mina löjliga fyra på skärmbilden, kan det adaptiva sökfältet längst ner hjälpa till att hitta en viss sökning.

Sökvy

Vi har redan diskuterat en hel del vyer redan, och deras sökmöjligheter, som är rätt så specialiserade. Sökvyn erbjuder nu ett mångsidigare och allmännare sätt att söka. Det finns två olika metoder.

-

-

Snabbsökningen

Snabbsökning är den adaptiva sökrutan längst upp i sökdialogrutan (vänster sidorad) och tillhandahåller ett enkelt sätt att söka i digiKams databas med en enda förfrågan. Du kan skriva in vilka argument som helst i textfältet Sök: och de används för att bestämma ett resultat. Du kan till exempel skriva in strängen 'födelsedag' för att söka i hela databasen efter förekomster av ordet 'födelsedag' i alla textfält i metadata, eller '05.png' för att söka efter det specifika bildfilnamnet '05.png' (det krävs inte att vissa tecken hanteras speciellt som i reguljära uttryck).

Sökegenskaper:

  • sökningar är inte skiftlägeskänsliga

  • sökbegrepp åtskilda av blanktecken är kombinerade med ett logiskt OCH

  • specialtecken gäller bokstavligen och tolkas inte ( . * ? / etc.)

  • inkluderar alla element i databasen: namn, betyg, nyckelord, etiketter, album, samlingar, datum (och ännu mer i framtiden)

-

Du kan spara sökningar som en aktiv katalog som alltid filtrerar med det som du skrev in som sökbegrepp. Skriv bara ett namn på sökningen i fältet Spara aktuell sökning och klicka på knappen till höger om det för att spara. När det har sparats dyker fältet upp i listan Sökningar. Genom att klicka på listans rubrik kan sorteringsordningen ändras. När du väl klickar på en av de sparade sökningarna, visas sökresultatet omedelbart i bildområdet, och fältet Spara aktuell sökning ändras till fältet Redigera lagrad sökning där du kan redigera sökbegreppet. Namnet på den sparade sökningen används för att beteckna sökresultatet i bildområdet.

Om du vill ta bort eller byta namn på en befintlig sökning i listan, klicka med höger musknapp och välj det i den sammanhangsberoende menyn.

Verktyget för avancerad sökning

Verktyget för avancerad sökning tillhandahåller ett utökat formulär för sökning, som kan användas för att söka i specifika fält i digiKams albumdatabas på ett mer sofistikerat sätt. Klicka på knappen Avancerad sökning... så dyker det upp så här:

-

-

Fältet med beteckningen Sök efter bilder som är associerade med alla dessa ord: är bara en dubblett av snabbsökningsfältet.

Klicka på en av de blåa kategorierna så dyker ett område upp med alla fält som du kan söka efter i just den kategorin. Beroende på vilken sorts data innehåller varje fält olika inmatningsfält för sökningen, ibland mer än en typ för samma fält. De enklaste är valknappar, t.ex. för färger. Därefter finns enkla fält av typen fältinnehåll innehåller, kombinationslistor och kryssrutor. Många fält har två inmatningsfält som låter dig definiera ett intervall, t.ex. Sök efter bilder med en bredd mellan. Ofta hittar du också ett länkliknade objekt som kallas Vilka som helst, som visar ett kombinationsfält med kryssrutor för det möjliga innehållet i fältet.

Exempel 2.2. Avancerade sökvillkor


Tack vare att sökfälten har beteckningar är de rätt så självförklarliga. Vad vi måste diskutera är hur de fungerar tillsammans om du fyller i eller markerar mer än ett. På höger sida om rubriken (det blåa området längst upp) finns en liten länk Alternativ. Om du klickar på den ändras rubriken så att du ser fyra alternativ.

-

  • Uppfyll alla följande villkor betyder att de olika sökparametrarna kopplas ihop med Booleskt OCH vid sökning. Om du exempelvis valde albumnamnet Semestrar och färgen röd hittar sökningen alla bilder med beteckningenröd ifrån albumet Semestrar.

  • Uppfyll något av följande villkor betyder att de olika sökparametrarna kopplas ihop med Booleskt ELLER vid sökning. Om du exempelvis valde albumnamnet Semestrar och färgen röd hittar sökningen innehållet i albumet Semestrar och alla bilder med beteckningen röd i hela samlingen.

  • Inget av följande villkor är uppfyllda betyder att de olika sökparametrarna kopplas ihop med Booleskt ICKE OCH vid sökning. Återigen med vårt exempel: Om du valde albumnamnet Semestrar och färgen röd hittar sökningen alla bilder i samlingen utom de med beteckningen röd och utom de i albumet Semestrar.

  • Åtminstone ett av följande villkor är inte uppfyllt betyder att de olika sökparametrarna kopplas ihop med Booleskt ICKE ELLER vid sökning. Ett exempel till: Om du valde albumnamnet Semestrar och färgen röd hittar sökningen alla bilder i samlingen utom de med beteckningen röd från albumet Semestrar.

-

Komplicerat? Inte alls, bra! För de riktiga grejerna har inte kommit än. Ta en titt på sidfoten i det avancerade sökverktyget. Där finns + Lägg till sökgrupp. Om du klickar på knappen visas en annan lista med samma kategorier av sökfält under den första (rulla ner om du inte ser den omedelbart) åtskilt av en blå rubrik som visar samma alternativ som vi just diskuterade. Ovanför dem visas ett understruket ELLER, vilket betyder att listan kopplas ihop med den första med Booleskt ELLER. Du kan ändra det till OCH genom att klicka på det.

Låt oss ta ett annat exempel baserat på ett av de vi redan har, för att förklara hur det fungerar. Jag använder det andra. Det betyder att du markerade Uppfyll något av följande villkor och valde albumnamnet Semestrar och färgen röd. Som vi redan sagt, ger det alla bilder med beteckningen röd i hela samlingen och innehållet i albumet Semestrar. Låt oss nu anta att du av någon orsak vill undanta alla kasserade filer och alla filer med ett betyg under tre stjärnor. Alltså lägger du till en andra grupp, klickar på det understrukna ELLER i rubriken för att ändra det till OCH, väljer Inget av följande villkor är uppfyllda, expanderar Bildegenskaper, markerar den röda flaggan under Beteckningar (kasserad) och ingen stjärna (fem vita stjärnor) i det första fältet och två stjärnor i det andra fältet under Betyg. Observera att det är skillnad mellan ingen stjärna och Inga betyg tilldelade. Om du vill undanta bilder utan något betyg också måste du lägga till en annan sökgrupp, klicka på det understrukna ELLER i rubriken för att ändra den till OCH, välja Inget av följande villkor är uppfyllda och välja Inga betyg tilldelade i kategorin Bildegenskaper.

Vilket leder oss till det faktum att du kan lägga till hur många ytterligare sökgrupper som behövs för att formulera sökningen. Men eftersom handbokens syfte inte är att skapa en tävling i att göra de mest avancerade sökningarna, lämnar jag det till dig att räkna ut hur långt du måste gå eller kan gå i detta avseende, och avslutar istället avsnittet med några tips om de andra knapparna i det avancerade sökverktyget. Förutom knappen + Lägg till sökgrupp finns Återställ. Den tar bort alla ytterligare sökgrupper och rensar alla fält i den återstående. Det är lämpligt att använda knappen innan du börjar skapa en ny sökning, i synnerhet när du lämnar det avancerade sökverktyget med avsikt att använda snabbsökningen för nästa sökning, eftersom annars förblir sökbegreppen aktiva även om du inte ser dem, och förstör nästa sökning. Prova utför sökningen, men lämnar det avancerade sökverktygets fönster öppet. Ok gör samma sak, men stänger fönstret. Ta bort grupp i rubriken för ytterligare sökgrupper behöver ingen förklaring, tycker jag.

Inexakt visning

digiKam karaktäriserar varje bild med ett långt tal genom att använda en särskild teknik (Haar-algoritm) som gör det möjligt att jämföra bilder genom att jämföra den beräknade signaturen. Ju mindre numerisk skillnad det är mellan två bildsignaturer, desto mer liknar de varandra. Tekniken tillämpas på tre sätt i digiKam:

  • Duplikat: Innan du kan låta digiKam hitta dubbletter måste signaturerna (eller fingeravtrycken) beräknas. Processen kan startas med knappen Uppdatera fingeravtryck som påbörjar en total ombyggnad av bildsignaturerna (kan ta flera timmar om du har en stor samling, en uppskattning är 2 timmar för 10 000 bilder). När fingeravtrycken väl är beräknade kan du använda Sök duplikat, men tar också lång tid eftersom varje bild måste jämföras med varje annan bild. Sättet att hantera det i båda fall är att begränsa sökningen till vissa album och/eller etiketter. Sökresultatet kan begränsas eller utökas med likhetsintervallet. Observera att genom att minska den övre tröskeln något under 100 % kan du förhindra att saker som exakta kopior, bilder i bildserier etc. ingår i sökresultatet om du vill.

    Exempel 2.3. Sök duplikat begränsat till ett album


    En översikt av resultatet ges i vänster sidorad. Den första kolumnen visar referensbilderna för varje enskilt resultat. Objektkolumnen talar om hur många bilder som hör till varje resultat, inklusive referensbilen. Den sista kolumnen visar medelvärdet av likheten, vilket ger en idé om hur lika bilderna i varje resultat kan vara. Referensbilden med 100 % ingår inte i medelvärdet. Observera att resultaten kan sorteras genom att klicka på någon av kolumnrubrikerna.

    Individuella likhetsvärdet för varje objekt kan erhållas i bildområdets tabellvy (knappen Tabell i huvudverktygsraden). Klicka med höger musknapp på en av kolumnrubrikerna och välj Likhet i Objektegenskaper för att visa likhetskolumnen. Genom att klicka på kolumnens rubrik, sorteras resultaten enligt likhet, grupperade enligt referensbilder. Att klicka upprepade gånger på rubriken byter mellan stigande och fallande ordning.

  • Bild (liknande objekt): Det är en drag och släpp zon där du kan släppa vilken bild som helst för att hitta en liknande. Dra en bild från var som helst, även utanför digiKam (filhanteraren, andra program), över den inexakta sökikonen i vänster sidorad. Den öppnas och du släpper den där eller använder Sök efter liknande... i en miniatyrbilds sammanhangsberoende meny i vilken annan vy som helst. Här kan du också begränsa eller utöka det resulterande urvalet med ett intervall. I fältet nedanför kan du skriva in ett namn på sökningen och spara den. I söklistan nedanför finns dina sparade sökningar. Genom att klicka på listans rubrikrad ändras sorteringsordningen mellan stigande och fallande. Längst ner finns ett adaptivt sökfält som kan hjälpa till att hitta en viss sökning.

    Exempel 2.4. Inexakt sökning efter liknande bilder


  • Skiss: En frihandsritad färgskiss. Rita en snabbskiss, så hittar digiKam motsvarande bilder. Du hittar samma sätt att spara sökningen som under fliken Bilder.

    Exempel 2.5. Inexakt skissökning


Kartvy

Hela den geografiska lokaliseringssviten i digiKam, om man vill kalla den det, består av fyra delar:

  1. Kartläget för bildområdet som visar bilder med GPS-data på en karta beroende på markeringen i vänster sidorad, t.ex. bilderna i albumet som markerats i albumvyn, bilderna med en viss tilldelad etikett (markerade i etikettvyn), med en viss beteckning, och så vidare.

  2. Vyn som är sökverktyget för att hitta bilder enligt deras GPS-information.

  3. Den geografiska lokaliseringseditorn, som går att komma åt via ObjektRedigera geografisk plats... (Ctrl+Skift+G), och gör det möjligt att ange och redigera GPS-information.

  4. Fliken Karta i höger sidorad som visar bildens plats på en karta, och enbart är informativ.

Alla fyra är baserade på den grafiska Marble-komponenten.

- -

Se kapitel 2 i handboken för Marble om navigering på kartan. Betydelsen av GPS samt funktioner och knappar som gäller alla tre delarna av geografisk lokalisering, beskrivs i handbokens kapitel Geografisk lokaliseringseditor. Det gäller den sammanhangsberoende menyn på kartan och den första raden knappar under kartan, utom de tre sista. Betydelsen som används här för knapparna är innehållet i respektive verktygstips.

Oftast börjar man söka efter bilder genom att definiera ett område på kartan. Klicka på den vänstra av knapparna vid Sök enligt område:, knappen för att välja bilder genom att rita en rektangel. klicka med vänster musknapp på ett hörn på kartan, rita en öppen rektangel och klicka med vänster musknapp på ett annat hörn. Alla bilder som hamnar inom rektangelns koordinater visas i bildområdet (naturligtvis under förutsättning att bilderna har geografisk kodning).

Nästa knapp till höger är knappen för att skapa ett markerat område från en miniatyrbild, som skapar ett litet område omkring positionen för en markör eller miniatyrbild om du klickar på den. Om det finns andra bilder dolda bakom den eftersom de har samma position, eller en position mycket nära bilden som klickades på, visas de i bildområdet.

Den sista knappen på raden är knappen för att ta bort aktuellt markerat område. Måste jag faktiskt förklara den i alla fall? Nå, jag bör väl nämna att den förstås bara tar bort markeringen, och inte de värdefulla bilderna.

Låt oss nu ta en titt på de tre knapparna längst till höger på raden precis under kartan. De bestämmer vilka bilder från det definierade området som visas i bildområdet. Låt oss börja med den som är allra sist på raden, knappen för att välja bilder. Om den aktiveras, markerar eller avmarkerar den ett fotografi (eller en grupp av fotografier om de är dolda bakom varandra) när man väl klickar på kartan med den. Det kan vara till hjälp för att finjustera markeringen innan åtgärder utförs från höger sidorad eller menyerna.

Knappen för att filtrera bilder (den med en tratt på), i motsats till knappen för att markera bilder som lämnar alla bilder från det definierade området synliga i bildområdet, stänga av alla andra bilder och bara visa de som du klickade på. Det är särskilt användbart om kartan bara visar markörer, eller om miniatyrbilderna är för små för att tydligt identifiera bilder.

Knappen för att ta bort aktuellt filter är självförklarande, men jag vill nämna här att de tre sista knapparna inte påverkar det definierade sökområdet, vilket betyder att när du väl klickat på knappen med det vita krysset i röd cirkel, visas alla sökområdets bilder igen i bildområdet.

Knappen Visa objekt utan geografisk lokalisering visar alla bilder utan GPS-information i bildområdet. Om det gäller många bilder i samlingarna kan det vara en god idé att använda filterfliken i höger sidorad och/eller dessutom sorterings- och grupperingsfunktionerna i menyn Visa.

I rutan nedanför kan ett namn på det geografiska filtret skrivas in. Det läggs till i listvyn nedanför för framtida referens, när du väl klickat på knappen för att spara det till höger om det, och fungerar som en aktiv geografisk katalog. Sökfältet längst ner söker i listan över sökningarna ovan.

Personvy

Så länge du inte bara tar bilder av maskiner, stjärnor eller något liknande, kan ansiktshantering vara en intressant funktion (även för maskiner kan det finnas människor som använder dem). I digiKam består den av två delar: ansiktsdetektering och ansiktsigenkänning.

Ansiktsdetektering

Det första steget är att låta digiKam hitta alla bilder som visar ansikten, utan att ännu veta vems ansikte det är. För att förbereda processen klickar man på Sök igenom samlingen efter ansikten, som visar dialogrutan Söker ansikten. Direkt under rubriken finns en kombinationsmeny där det går att välja mellan:

  • Hoppa över redan genomsökta bilder

  • Sök igen och sammanfoga resultat

  • Rensa obekräftade resultat och sök igen

-

Välj det första om du inte har sökt ännu, eller om du gjorde det med ett tillfredsställande resultat men har lagt till nya fotografier senare. Välj det andra om du redan har förbättrat ett sökresultat, t.ex. genom att ta bort ansiktsetiketter som uppenbarligen inte visar ett ansikte. Det tredje är intressantare i samband med ansiktsigenkänning, eftersom obekräftade resultat betyder ansiktsetiketter som inte ännu har ett tilldelat namn.

För delen som vi diskuterar, markerar man förstås Detektera ansikten. Eftersom ansiktsdetektering är en tidsödande uppgift, är det bättre att inte direkt klicka på Sök, utan istället på Alternativ. Ett ytterligare område dyker upp, organiserat i tre flikar. Under Album kan du begränsa sökningen till vissa album eller etiketter. Under Parametrar kan du försöka hitta en balans mellan hastighet och noggrannhet som passar dina behov. Under Avancerat finns två kryssrutor. Den första förklaras av texten ovanför. Den andra är för ansiktsigenkänning, se nästa avsnitt.

När du väl noggrant har valt alternativ, kan du klicka på Sök och efter en stund, beroende på omfattningen av ditt val, visas resultatet i bildområdet. I etikettlistan i vänster sidorad visas grenen Personer i etiketträdet. Du ser bara hela sökresultatet om den översta etiketten Personer är markerad. En ny virtuell etikett som kallas Okända syns i trädet, som visar alla bilder där ansikten har känts igen men ännu inte kopplats till en person. Om du just sökte för första gången finns också hela resultatet där.

-

Exempel 2.6. Ansiktsigenkänningsresultat


-

Observera att miniatyrbilderna som syns här inte visar hela bilden. De visar delen av bilden där sökalgoritmen lagt till en ansiktsetikett. Det kan du se om du klickar på miniatyrbilden. I förhandsgranskningen som då visas, syns hela bilden med alla ansiktsetiketter på den. Om du inte ser dem, klicka på i förhandsgranskningens övre vänstra hörn. Om det finns mer än en ansiktsetikett på bilden, representeras den också av mer än en miniatyrbild. På skärmbilden ovan är det fallet med de två översta miniatyrbilderna.

-

-

Den här skärmbilden har valts eftersom den visar ett viktigt problem: Algoritmen hittar oundvikligen delar av en bild som liknar ansikten, men i själva verket är någonting annat. Det är vad knappen Ta bort är till för. Den tar bort ansiktsetiketten från fotografiet och om det är den enda (kvarvarande) ansiktsetiketten försvinner fotografiet från sökresultatet.

Om det verkligen är ett ansikte träder fältet betecknat "Vem är det här?" i funktion. Här kan man antingen skriva in namnet på en befintlig personetikett i etiketträdet, eller använda visningsfunktionen för att visa etiketträdet och välja en etikett. Den kan sparas i databasen med Bekräfta. Om det var det enda (kvarvarande) ansiktet försvinner bilden från urvalet Okända och det syns antingen när du väljer etiketten Personer eller en av etiketterna som du tilldelade till en av ansiktsetiketterna på bilden.

I förhandsgranskningens sammanhangsberoende meny finns två menyalternativ som är relaterade till ansiktsetiketter: Lägg till en ansiktsetikett och Rensa alla ansikten på den här bilden.

Ansiktsigenkänning

Att tilldela personetiketter till ansiktsetiketter är en viktig förutsättning för ansiktsigenkänning. Uppenbarligen kan digiKam bara känna igen ansikten om det finns något att jämföra med. Så det är upp till dig att visa hur det ska gå till, vilket i detta fall betyder att tala om för digiKam: Detta är Lara, detta är Juan, detta är Peter, och så vidare. För att göra det efter att ha utfört en ansiktsdetektering, väljer man normalt etiketten Okända i vänster sidorad, klickar på en miniatyrbild och klickar, om det behövs, på knappen (Visa ansiktsetiketter). Nu ska ansiktsetiketterna på fotografiet synas. De som redan har en personetikett (eller annan etikett) tilldelad, visar helt enkelt etikettens namn. Övriga, som visar okända ansikten, visar ett fält och två knappar som på skärmbilden i föregående avsnitt. I fältet med beteckningen "Vem är det här?" kan antingen namnet på en befintlig personetikett i etiketträdet skrivas in eller kombinationsmenyns funktionalitet användas för att visa etiketträdet och välja en etikett. Den kan sparas i databasen med Bekräfta.

Notera

Om den sammanhangsberoende menyalternativet Tilldela etikett används istället för proceduren som beskrivs ovan, tilldelas inte någon ansiktsetikett. Det tilldelar en vanlig etikett, och gör det till hela bilden.

Om en ansiktsetikett bekräftas, och sålunda visar namnet på etiketten men inte knapparna för att ta bort, redigera eller bekräfta den, men du behöver knapparna t.ex. på grund av att den är felaktig och du vill redigera eller ta bort den, dubbelklicka bara på namnet så dyker knapparna upp igen.

När en etikett väl har tilldelats till några fotografier, kan du låta digiKam se om flera fotografier som visar samma ansikte kan hittas. För att förbereda processen, klickar du på Sök igenom samlingen efter ansikten men väljer denna gången Känn igen ansikten.

Notera

För att kunna känna igen ett nytt ansikte automatiskt, måste minst fyra liknande ansikten i olika bilder tidigare ha lärts in genom att använda det manuella arbetsflödet för ansiktshantering.

Ansiktsigenkänning är snabbare än ansiktsdetektering, men det är ändå vettigt att begränsa sökningen till vissa album eller etiketter under fliken Album, t.ex. till etiketten "Okända". Under fliken Parametrar kan vi påverka balansen mellan hastighet och noggrannhet. Under Avancerat finns två kryssrutor. Den första förklaras av texten ovanför.

Om resultaten inte är tillfredsställande kan det vara till hjälp att använda Rensa och bygg om all övningsdata. En orsak kan vara ett det finns för många ansiktsetiketter tilldelade till en person som visar personen på ett sätt som inte verkligen hjälper sökalgoritmen, t.ex. med solglasögon, suddig, ovanliga färger, karnevalsmink, mörka skuggområdet i ansiktet samt barn-, ungdoms- och vuxenbilder blandade ... En annan orsak att använda alternativet kan vara felaktig ansiktsigenkänning på grund av en felaktig noggrannhetsinställning under fliken Parametrar.

Klicka på Sök för att starta ansiktsigenkänning. Processen etiketterar alla ansikten som känns igen med lämplig personetikett i etiketträdet och motsvarande miniatyrbild försvinner från etiketturvalet "Okända".

digiKams högra sidorad
digiKams högra sidorad

digiKams högra sidorad

Introduktion till den högra sidoraden

Huvudfönstret i digiKam har en sidorad vid högerkanten som tillhandahåller viktig information och åtgärder för markerade bilder. Samma sidorad är också tillgänglig i digiKams bildeditor (utom fliken Filter). Den kan visas genom att klicka på en av de åtta flikarna:

-

  • Egenskaper: Fil- och bildegenskaper, viktigare fotografiparametrar.

  • Metadata: EXIF, Tillverkaranmärkningar, IPTC och XMP-data.

  • Färger : Histogram och inbäddade ICC-profiler.

  • Kartor: Grafisk Marble-komponent visar GPS-plats.

  • Rubriker: Kommentarer, datum- och tidsinställningar, beteckningar, betyg, etiketter, markerad metadata.

  • Versioner : Bildhistorik.

  • Filter: Filter som används för urvalet i huvudfönstret.

  • Verktyg : En valfri sammanhangsberoende vy avsedd att gruppera alla tillgängliga huvudverktyg enligt kategorier.

-Att klicka upprepade gånger på samma flik gör att sidoraden visas eller fälls ihop längs kanten.

Egenskaper

Sidoraden Egenskaper visar den viktigaste informationen om den markerade bilden som i stort sett är självförklarande. Den är grupperad i följande delar:

  • Filegenskaper: Detta är information som har med filsystemet att göra

  • Bildegenskaper: Visar bild- och formategenskaper som dimension, komprimering, färgdjup, etc.

  • Fotografiegenskaper: Visar en sammanfattning av de viktigaste parametrarna när bilden togs. Data hämtas från EXIF- eller XMP-datafält om tillgängliga.

  • digiKams egenskaper: Valfri vy för att visa en sammanfattning av de viktigaste värdena inställda i digiKams databas.

+Handbok Showfoto

Handbok Showfoto

Handbok Showfoto

Revision 5.8 (Januari 2018)

+ Showfotos logotyp +

Showfoto är en fristående fotoeditor baserad på bildeditorn i Showfoto. Showfoto är en del av digiKam-projektet.


Innehållsförteckning

1. Inledning
Bakgrund
Om Showfoto
Rapportera fel
Stöd
Att börja delta
Bildformat som stöds
Inledning
Komprimering av stillbilder
JPEG
TIFF
PNG
PGF
Obehandlad
2. Showfotos sidorad
Showfotos högra sidorad
Introduktion till den högra sidoraden
Egenskaper
Metadata
Färger
Kartor
Rubriker
Versionsvisning
Filter
Verktygsvy
3. Använda Showfoto
Fotografisk redigering: Arbetsflöde
Verktyg för bildredigering och arbetsflöde
Hantering av obehandlade bildfiler, arbetsflöde för obehandlade bilder
Verktyg för färgredigering
Bildförbättring
Verktyg för bildtransformering
Lägga till dekorativa element
Specialeffekter (filter)
Behandling av obehandlade filer och färghantering
Inledning
Mer definitioner om färghantering
Färgrymdsambanden
Arbetsrymden
Färgsystemet sRGB
Kalibrera och profilera bildskärmens RGB
Kameraprofilen och problem med framkallning av obehandlade filer
Profilerna pekar på riktiga färger i den verkliga världen
Skrivarprofiler, återgivningsalternativ och bildskärmskorrektur
Inställning av Showfoto
Inledning
Inställning av verktygstips
Inställningar av metadata
Editorinställningar
Färghanteringsinställningar
Inställning av bildspel
Diverse inställningar
Temainställningen
4. Verktyget Hämta bilder
Val av bildläsare
Huvuddialogruta
Inläsning
Läsa in flera markeringar
Hjälp och Stäng
5. Geografisk lokalisering
Geografisk lokaliseringseditor
Kartan
Redigera koordinater
Korrelationsverktyget
Ångra och Gör om
Omvänd geografisk kodning
Sök
6. Presentationsverktyg
Inställningsdialogrutan
Presentationsverktyget i arbete
7. Metadataeditor
8. Menybeskrivningar
Bildeditorn
Menyn Arkiv
Menyn Redigera
Menyn Färg
Menyn Förbättra
Menyn Transformera
Menyn Dekorera
Menyn Effekter
Menyn Visa
Menyn Inställningar
Menyn Hjälp
9. Tack till och licens

Exempelförteckning

2.1. Ett bildhistogram i läget med alla färger
2.2. Ett underexponerat fotografi
2.3. Ett överexponerat fotografi
2.4. Ett riktigt exponerat fotografi
2.5. Exempel på sidoradens kommentarer och etiketter
3.1. Verktyget Lägg till struktur under arbete
3.2. Förhandsgranskning av färgkorrigering med normalisering
3.3. Förhandsgranskning av färgkorrigering med utjämning
3.4. Förhandsgranskning av korrigering med automatiska nivåer
3.5. Korrigering med utsträckt kontrast
3.6. Svartvitt-filtret under arbete
3.7. Verktyget för färgbalans under arbete
3.8. Verktyget Färgton, mättnad, ljusstyrka under arbete
3.9. Verktyget Ljusstyrka, kontrast, gamma under arbete
3.10. Lokal kontrast i arbete
3.11. Verktyget Oskärpa under arbete
3.12. Verktyget för korrektion av röda ögon under arbete
3.13. Verktyget Skärpa under arbete
3.14. Nuvarande bildmarkering i bildeditorn
3.15. Sammanfogat panorama behandlat med automatisk beskärning
3.16. Dialogrutan för verktyget för proportionell beskärning
3.17. Exempel på komposition av ett fotografi med tredjedelsregeln
3.18. Exempel på komposition av ett fotografi med harmoniska trianglar
3.19. Exempel på komposition av ett fotografi med gyllene spiralen
3.20. Exempel på komposition av ett fotografi med gyllene spiralen
3.21. Exempel på komposition av ett fotografi med gyllene trianglar
3.22. Exempel på komposition av ett fotografi med gyllene spiralen
3.23. Dialogrutan för storleksändringsverktyget
3.24. Original kontra filtret Lysande
3.25. Neonfiltret
Kapitel 1. Inledning
Inledning

Kapitel 1. Inledning

Bakgrund

Om Showfoto

Showfoto är en snabb bildeditor med några få men ändå kraftfulla bildredigeringsverktyg. Du kan använda den för att visa dina fotografier och göra förbättringar av dem.

Rapportera fel

Showfoto är ett projekt med öppen källkod. Det betyder att projektet litar på att användarna gör en insats genom att åtminstone rapportera problem och föreslå möjliga förbättringar.

Showfoto gör det så enkelt som möjligt att rapportera fel eller föreslå förbättringar. Var du än befinner dig i programmet innehåller hjälpmenyn alltid alternativet Rapportera fel. Det visar en meddelanderuta med en markerad länk. Klicka på länken så visas sidan för felrapportering i din webbläsare. All information som krävs har redan fyllts i, följ bara instruktionerna för att färdigställa rapporten.

Stöd

Showfoto är ett projekt som stöds av en gemenskap, vilket betyder att användare och utvecklare stöder varandra. Om du använder Showfoto regelbundet uppmuntras du att gå med i Showfotos e-postlista för användare. Du kan komma igång genom att ställa frågor till andra användare av Showfoto och förhoppningsvis kan du själv snart besvara frågor från andra.

+ Instruktioner för att gå med i Showfotos e-postlista +

Du kan också besöka Showfotos hemsida, för nyheter om nya utgåvor och annan information relaterad till Showfoto.

Att börja delta

Det finns många sätt som du kan bli inblandad i fortsatt utveckling av Showfoto. Du behöver inte utveckla programvara. Du kan hjälpa till med dokumentation, översättning och konstruktion av användargränssnitt, eller bara bidra med riktigt bra idéer till listan med önskemål. Du kan också delta genom att testa tidig utvecklingskod medan den utvecklas och tillhandahålla återmatning till utvecklarna. Om du är en programmerare kan du naturligtvis hjälpa till att göra Showfoto till det bästa programmet för hantering av digitala fotografier som finns.

Det bästa sättet att börja delta i utveckling av Showfoto är att gå med i utvecklarnas e-postlista. Instruktioner för att gå med i Showfotos e-postlista för utvecklare.

Bildformat som stöds
Bildformat som stöds

Bildformat som stöds

Inledning

Showfoto förlitar sig på ett antal bibliotek och stödpaket för att ladda och spara bildformat. Vilka bildformat som är tillgängliga kommer att bero på tillgängligheten hos dessa bibliotek på ditt system, och ibland på sättet som biblioteken har kompilerats. I de flesta distributioner, kommer du att märka att ett stort antal bildformat kan visas inne i Showfoto.

Detta beroende av andra bibliotek betyder att det inte är möjligt att ge en definitiv lista på alla format som är tillgängliga på ditt system. Åtminstone JPEG, PNG och TIFF bör vara tillgängliga.

Showfoto visar bara filer som har format som kan förstås. Det görs genom att titta på filernas filändelser och kontrollera dem med en fördefinierad lista. Om filändelsen finns i listan, visar Showfoto filen i bildvisningen. Du kan ändra listan med filändelser som Showfoto accepterar. Se avsnittet Inställning för mer detaljerad information.

Nästan alla digitalkameror lagrar fotografier i ett av två format: JPEG eller TIFF. Många kameror låter dig välja vilket av dessa format som ska användas. En fullständig beskrivning av formaten finns på Wikipedia. Showfoto stöder båda dessa format.

Komprimering av stillbilder

Bildkompression är användning av datakomprimeringsmetoder för digitala bilder. Det görs genom att ta bort redundans i bilddata för att kunna lagra eller överföra data i en effektiv form.

Bildkomprimering kan vara förstörande eller förlustfri. Förlustfria komprimeringsmetoder föredras alltid på grund av deras höga bevarandevärde i arkiveringssyfte innan omvandlingar som beskärning, storleksändring, färgkorrigering, etc. Det beror på att förstörande komprimeringsmetoder, i synnerhet när de används med låga bithastigheter introducerar komprimeringsartefakter. Förstörande metoder är lämpliga för naturliga bilder som foton i program där mindre (ibland omärkbar) förlust av naturtrogenhet är acceptabel för att åstadkomma en väsentlig reducering av bithastigheten. Förstörande komprimering är bra för publicering av fotografier på Internet.

JPEG

JPEG är ett komprimerat format som byter ut en del av bildkvaliteten för att hålla filstorlekarna små. I själva verket sparar de flesta kameror sina bilder med det här formatet om du inte anger något annat. En JPEG-bild lagras med förstörande komprimering, och du kan variera komprimeringens storlek. Det låter dig välja mellan mindre komprimering och högre bildkvalitet eller större komprimering och sämre kvalitet. Den enda anledningen att välja högre komprimering är på grund av att det skapar mindre filer så att du kan lagra fler bilder, och det är enklare att skicka dem via e-post, eller visa dem på webben. De flesta kameror ger dig två eller tre val som motsvarar bra, bättre och bäst, även om namnen varierar.

Dessutom stöds JPEG-2000. Det tillhandahåller bättre (jämnare) resultat vid samma komprimeringsgrad jämfört med JPEG. I 2000-versionen finns det möjlighet att vara förlustfri, om det anges i inställningarna.

TIFF

TIFF har fått bred acceptans och brett stöd som ett bildformat. Vanligtvis kan TIFF lagras i okomprimerad form av kameran eller genom att använda en förlustfri komprimeringsalgoritm (Deflate). Det upprätthåller bättre bildkvalitet, men till bekostnad av mycket större filstorlekar. Vissa kameror låter dig spara dina bilder med formatet, och det är ett populärt format på grund av dess förlustfria komprimeringsalgoritm. Problemet är att formatet har ändrats av så många personer att det nu finns 50 eller fler varianter, och alla känns inte igen av program.

PNG

PNG är ett bildformat som utvecklades som en ersättning för ett antal äldre bildfilformat som användes på många håll under 1990-talet. Det är ett förlustfritt format som TIFF, men är mycket kompaktare och sparar diskutrymme. Även om det inte är troligt att din kamera stöder PNG, tycker vissa om att konvertera sina fotografier till PNG så fort de lagrat dem på datorn. I motsats till JPEG, förlorar inte PNG-bilder kvalitet varje gång du kodar dem efter ändringar. Showfoto stöder PNG-bilder fullständigt, och köhantering för bakgrundsbehandling kan konvertera en uppsättning bilder från vilket format som helst som stöds till PNG i ett steg.

PNG är ett utökningsbart filformat för förlustfri, flyttbar, välkomprimerad lagring av rasterbilder. PNG tillhandahåller en patentfri ersättning till GIF och kan också ersätta många vanliga användningar av TIFF. PNG är avsedd att fungera bra i direktvisningsprogram, som webben, så det är fullständigt strömningsbart med ett alternativ för progressiv visning. Dessutom kan PNG lagra gamma och kromaticitetsdata på heterogena plattformar. PNG stöder djupen 8- och 16 bitar per färg och bildpunkt. Det är ett perfekt filformat att arkivera fotografier med. För mer information om PNG-formatet se PNG hemsidan.

PGF

PGF "Progressiv grafikfil" är ett annat inte så välkänt, men öppet, filformat för bilder. Det är baserat på Wavelet, och tillåter förlustfri och förstörande datakomprimering. PGF står sig bra i jämförelse med JPEG 2000, men utvecklades för hastighet (komprimering och avkodning) istället för att ge bäst komprimeringsförhållande. Vid samma filstorlek ser en PGF-fil väsentligt bättre ut än en JPEG-fil, medan den också förblir mycket bra vid gradvis visning. Därför bör det vara lämpligt för webben, men för närvarande kan få webbläsare visa det. För mer information om PGF-formatet, se hemsidan för libPGF.

Obehandlad

Några, typiskt dyrare, kameror låter dig lagra bilder med ett obehandlat format. Ett obehandlat format följer egentligen inte någon bildstandard alls. Det är olika för varje kameramärke. Bilder med obehandlat format innehåller all data som kommer direkt från kamerans bildsensor innan programvaran i kameran utför behandling som vitbalans, skärpa, etc. Genom att lagra fotografier med kamerans obehandlade format kan du ändra inställningar såsom vitbalansen efter fotografiet har tagits. De flesta professionella fotografer använder obehandlat format eftersom det ger dem maximal flexibilitet. Nackdelen är att filer med obehandlat format verkligen kan vara mycket stora.

Om du vill lära dig mer om obehandlade bildformat, besök guiderna Wikipedia, Luminous Landscape och Cambridge in Colour, som kan vara till stor hjälp. Du kan konvertera bilder med obehandlat format till JPEG eller TIFF i Showfoto, med bildeditorn.

Showfoto stöder bara laddning av obehandlade bilder, och förlitar sig på biblioteket libraw som ingår i Showfotos kärna, och stöder över 800 obehandlade filformat. Alla kameror som stöds listas längst ner på Dave Coffins webbsida. Tabellen nedan visar en kort lista med obehandlade kamerafiler som stöds av Showfoto:

Obehandlat filformatBeskrivning
CRW, CR2 Obehandlade filformat för Canon digitalkameror
NEF Obehandlat filformat för Nikon digitalkameror
ORF Obehandlat filformat för Olympus digitalkameror
RAF Obehandlat filformat för Fuji digitalkameror
RWL Obehandlat filformat för Leica-kameror
PEF, PTX Obehandlat filformat för Pentax digitalkameror
X3F Obehandlat filformat för Sigma digitalkameror
DCR, KDC, DC2, K25 Obehandlat filformat för Kodak digitalkameror
SRF, ARW, MRW, MDC Obehandlat filformat för Sony/Minolta digitalkameror
RAW Obehandlat filformat för Panasonic, Casio och Leica digitalkameror
DNG (CS1, HDR) Adobe obehandlat filformat (digitalt negativ)
BAY Casio obehandlat filformat (Bayer)
ERF Obehandlat filformat för Epson digitalkameror
FFF Imacon/Hasselblad obehandlat format
MOS CREO foto obehandlat filformat
PXN Fotoman obehandlat filformat
RDC Ricoh obehandlat format

+ +

Kapitel 2. Showfotos sidorad
Showfotos sidorad

Kapitel 2. Showfotos sidorad

Showfotos högra sidorad

Introduktion till den högra sidoraden

Huvudfönstret i Showfoto har en sidorad vid högerkanten som tillhandahåller viktig information och åtgärder för markerade bilder. Samma sidorad är också tillgänglig i Showfotos bildeditor (utom fliken Filter). Den kan visas genom att klicka på en av de åtta flikarna:

+

  • Egenskaper: Fil- och bildegenskaper, viktigare fotografiparametrar.

  • Metadata: EXIF, Tillverkaranmärkningar, IPTC och XMP-data.

  • Färger : Histogram och inbäddade ICC-profiler.

  • Kartor: Grafisk Marble-komponent visar GPS-plats.

  • Rubriker: Kommentarer, datum- och tidsinställningar, beteckningar, betyg, etiketter, markerad metadata.

  • Versioner : Bildhistorik.

  • Filter: Filter som används för urvalet i huvudfönstret.

  • Verktyg : En valfri sammanhangsberoende vy avsedd att gruppera alla tillgängliga huvudverktyg enligt kategorier.

+Att klicka upprepade gånger på samma flik gör att sidoraden visas eller fälls ihop längs kanten.

Egenskaper

Sidoraden Egenskaper visar den viktigaste informationen om den markerade bilden som i stort sett är självförklarande. Den är grupperad i följande delar:

  • Filegenskaper: Detta är information som har med filsystemet att göra

  • Bildegenskaper: Visar bild- och formategenskaper som dimension, komprimering, färgdjup, etc.

  • Fotografiegenskaper: Visar en sammanfattning av de viktigaste parametrarna när bilden togs. Data hämtas från EXIF- eller XMP-datafält om tillgängliga.

  • Showfotos egenskaper: Valfri vy för att visa en sammanfattning av de viktigaste värdena inställda i Showfotos databas.

- +

Metadata

Metadata är data om bilderna eller filerna, som tekniska data för kamerainställningarna när bilden togs, information om fotografen, copyright, nyckelord, rubriker och platsens koordinater.

Sidoraden med metadata består av fyra delflikar EXIF, Tillverkaranmärkningar, IPTC och XMP. Till vänster låter två knappar dig välja mellan fullständig och förenklad datavisning. I mitten finner du en diskikon för att spara metadata på disk. Intill den finns en utskriftsikon och kopieringsikon. De gör precis det: skriver ut eller kopierar metadata från respektive flik till klippbordet.

En verkligt trevlig funktion är sökrutan i underkanten av metadataflikarna. När du skriver in ett nyckelord, filtreras metadata ovanför den successivt till du har begränsat det du söker efter. Det är ett snabbt sätt att komma åt specifik information.

Metadata, som visas i de fyra flikarna, kan ändras och utökas på ett antal sätt på andra ställen:

- Metadataflikarna + Metadataflikarna

EXIF-taggar

Vad är EXIF

EXIF betyder EXtended Interchange Format (utökat utbytesformat). Det är specifikt konstruerat för digitalkameror. Det tillåter att en stor mängd information om fotografiet lagras. Informationen beskriver kameran som tog bilden, tillsammans med inställningarna (inklusive datum och tid) som gällde när bilden togs. En inbäddad miniatyrbild kan inkluderas.

EXIF-formatet innehåller ett antal markeringssektioner som kallas bildfilkataloger (IFD). Sektionerna som troligen finns i en normal EXIF-fil är följande:

  • Information om bild: innehåller allmän information om bilden.

  • Inbäddad miniatyrbild: innehåller information om den inbäddade miniatyrbilden.

  • Information om fotografi: innehåller utökad information om fotografiet.

  • Interoperabilitet: innehåller information för att stödja interoperabilitet mellan olika implementeringar av EXIF.

@@ -116,284 +21,56 @@

Vissa tillverkare lägger till ytterligare EXIF-sektioner, som Canon, Fujifilm, Nikon, Minolta och Sigma. Dessa sektioner innehåller specifika anmärkningar för tillverkare och modell. De visas under fliken Tillverkaranmärkningar.

Tillverkaranmärkningar

Vad är tillverkaranmärkningar

EXIF-standarden definierar tillverkaranmärkningar, vilket låter kameratillverkare lägga till vilken metadata som helst med eget format. Det används i allt större utsträckning av kameratillverkare för att lagra en mångfald kamerainställningar, som inte anges i EXIF-standarden, som fotograferingsläge, efterbehandlingsinställningar, serienummer, fokuseringslägen, etc., men detta taggformat är privat och tillverkarspecifikt.

Hur visning av tillverkaranmärkningar används

Du kan granska inbäddade tillverkaranmärkningar för den markerade bilden under den här fliken i sidoraden. Visningen av tillverkaranmärkningar är enbart för information: ingenting du gör kan orsaka någon ändring i sektionerna med tillverkaranmärkningar.

- Visning av tillverkaranmärkningar under användning + Visning av tillverkaranmärkningar under användning

IPTC-taggar

Vad är IPTC

International Press Telecommunications Council, är ett konsortium av världens ledande nyhetsbyråer och nyhetsindustri. Det utvecklar och underhåller tekniska standarder för förbättrat utbyte av nyheter, som används i stort sett av alla större nyhetsorganisationer i världen.

IPTC upprättades 1965 av en grupp nyhetsorganisationer för att tillvarata världspressens telekommunikationsintressen. Sedan det sena 1970-talet har aktiviteterna hos IPTC i huvudsak fokuserat på att utveckla och publicera industristandarder för utbyte av nyhetsinformation.

I synnerhet definerade IPTC en uppsättning metadata-egenskaper som kan användas för bilder. De definierades ursprungligen 1979, och reviderades betydligt 1991, för att bli en "informationsutbytesmodell" (IIM), men begreppet avancerade verkligen 1994, då Adobe definierade en specifikation för att verkligen kunna inbädda metadata i digitala bildfiler: känt som "IPTC-huvuden".

Hur IPTC-visningen används

Du kan granska inbäddad IPTC-information för den markerade bilden under den här fliken i sidoraden. IPTC-visningen är enbart för information: ingenting du gör kan orsaka någon ändring i IPTC-sektionerna.

- IPTC-visning under användning + IPTC-visning under användning

XMP-taggar

Vad är XMP

ATT GÖRA

Hur XMP-visningen används

ATT GÖRA

Färger

Färgsidoraden har två delflikar Färg och ICC-profil. Här hittar du mer information om färghantering.

Histogramvisning

En bilds histogram visar mängden av varje färg som ingår, och deras olika amplituder inom bilden. Om fotografiet har en färgavvikelse, kan du kanske se vad som är fel genom att titta på histogrammet.

Histogramvisningen visar den statistiska fördelningen av färgvärden i den aktuella bilden. Den är enbart för information: ingenting du gör kan orsaka någon ändring av bilden. Om du vill utföra histogrambaserad färgkorrigering, använd exempelvis Färgbalands, Justera nivåer eller Justera kurvor i bildeditorn.

- +

En bild kan delas upp i färgkanalerna Röd, Grön och Blå. Kanalen Alfa är ett lager i bilden som stöder genomskinlighet (som PNG- eller GIF-bilder). Varje kanal stöder ett intervall av intensiteter från 0 till 255 (heltalsvärden). Alltså kodas en svart bildpunkt med 0 i alla färgkanaler, och en vit bildpunkt med 255 i alla färgkanaler. En genomskinlig bildpunkt kodas med 0 i alfakanalen, och en ogenomskinlig bildpunkt med 255.

Histogramvisningen låter dig visa varje kanal separat:

  • Ljusstyrka: visar fördelningen av ljusstyrkevärden.

  • Röd, Grön, Blå: visar fördelningen av intensitetsnivåer för respektive röd, grön och blå kanal.

  • Alfa: visar fördelningen av ogenomskinlighetsnivåer. Om lagret är helt ogenomskinligt eller helt genomskinligt, består histogrammet av en enda stapel vid vänstra eller högra kanten.

  • Färger: visar det röda, gröna och blåa histogrammet överlagrade, så att du kan se hela informationen om färgdistribution i en enda vy.

Med alternativet Skala kan du bestämma om histogrammet visas med en linjär eller logaritmisk Y-axel. För bilder tagna med en digitalkamera är läget Linjär oftast mest användbart. För bilder som dock innehåller större områden med konstant färg, domineras ofta ett linjärt histogram av en enda stapel. I detta fall är ett logaritmiskt histogram mer användbart.

Du kan begränsa analysen i fältet Statistik som visas längst ner i dialogrutan till ett begränsat intervall av värden om du vill. Intervallet kan ställas in på ett av två olika sätt:

  • Klicka och dra pekaren över histogrammets visningsområde, från den lägsta till den högsta nivån i intervallet du vill ha.

  • Genom att använda numeriska inmatningsrutorna under histogramområdet. Den vänstra inmatningsrutan är intervallets undre gräns och den högra är intervallets övre gräns.

Statistiken som visas längst ner i histogramvisningen beskriver fördelningen av kanalvärden, begränsat till det markerade intervallet. De är:

  • Antal bildpunkter i bilden.

  • Antal vars värde ligger inom det markerade intervallet.

  • Medelvärdet.

  • Standardavvikelsen.

  • Medianen för den markerade delen av histogrammet.

  • Procentandelen vars värden ligger inom det markerade intervallet.

  • Bildens färgdjup.

  • Alfakanal i bilden.

  • Histogrammets källa, antingen Hela bilden eller Bildområde om ett område av bilden har markerats i editorn.

-

Hur ett histogram används

Histogram är ett grafiskt sätt att utvärdera noggrannheten hos en bild som visas på skärmen. Diagrammet representerar tre områden av fotografiets ljusstyrka:

  • (1) : skuggtonerna till vänster.

  • (2) : normaltonerna i mitten.

  • (3) : dagrarna till höger.

Exempel 2.7. Ett bildhistogram i läget med alla färger


Fördelningen i diagrammet, där topparna och utbuktningarna är samlade, anger om bilden är för mörk, för ljus eller välbalanserad.

Med ett underexponerat fotografi, har histogrammet en fördelning av ljusstyrka som har en tendens att i huvudsak vara till vänster i diagrammet.

Exempel 2.8. Ett underexponerat fotografi


Med ett överexponerat fotografi, kommer histogrammet att ha utbuktningen som visar ljusstyrkan i huvudsak fördelad åt höger i diagrammet.

Exempel 2.9. Ett överexponerat fotografi


Med ett riktigt exponerat fotografi, kommer histogrammet att ha en fördelning av ljusstyrka som är mest uttalad nära diagrammets mitt.

Exempel 2.10. Ett riktigt exponerat fotografi


+

Hur ett histogram används

Histogram är ett grafiskt sätt att utvärdera noggrannheten hos en bild som visas på skärmen. Diagrammet representerar tre områden av fotografiets ljusstyrka:

  • (1) : skuggtonerna till vänster.

  • (2) : normaltonerna i mitten.

  • (3) : dagrarna till höger.

Exempel 2.1. Ett bildhistogram i läget med alla färger


Fördelningen i diagrammet, där topparna och utbuktningarna är samlade, anger om bilden är för mörk, för ljus eller välbalanserad.

Med ett underexponerat fotografi, har histogrammet en fördelning av ljusstyrka som har en tendens att i huvudsak vara till vänster i diagrammet.

Exempel 2.2. Ett underexponerat fotografi


Med ett överexponerat fotografi, kommer histogrammet att ha utbuktningen som visar ljusstyrkan i huvudsak fördelad åt höger i diagrammet.

Exempel 2.3. Ett överexponerat fotografi


Med ett riktigt exponerat fotografi, kommer histogrammet att ha en fördelning av ljusstyrka som är mest uttalad nära diagrammets mitt.

Exempel 2.4. Ett riktigt exponerat fotografi


-

Viktigt: Alla fotografier måste inte uppvisa den här utbuktningen i histogrammets mittendel. En hel del beror på fotografiets motiv. I vissa fall kan det vara riktigt att histogrammet visar en topp i ena eller andra änden, eller i båda.

Histogrammet är ett tillförlitligt sätt att bestämma om ett fotografi är riktigt exponerat eller inte. Skulle histogrammet visa en över- eller underexponering, bör ett verktyg för exponeringskorrektion användas för att förbättra fotografiet.

Kartor

Det finns fyra verktyg rörande geografisk lokalisering i digiKam, och två i Showfoto:

  1. Kartläget för bildområdet som visar bilder med GPS-data på en karta beroende på markeringen i vänster sidorad, t.ex. bilderna i albumet som markerats i albumvyn, bilderna med en viss tilldelad etikett (markerade i etikettvyn), med en viss beteckning, och så vidare. Det är bara tillgängligt i digiKam.

  2. Kartvyn i vänster sidorad i digiKam, som är sökverktyget för att hitta bilder enligt deras GPS-information. Den är också bara tillgänglig i digiKam.

  3. Den geografiska lokaliseringseditorn, som går att komma åt via ObjektRedigera geografisk plats... (Ctrl+Skift+G) (ArkivRedigera geografisk plats... i Showfoto), och gör det möjligt att ange och redigera GPS-information.

  4. Kartfliken i höger sidorad som vi diskuterar här, som visar bildens plats på en karta och enbart är informativ.

Alla fyra är baserade på den grafiska Marble-komponenten.

Fliken visar en orienteringskarta där en markör eller miniatyrbild visas för att ange den markerade bildens GPS-plats. GPS-koordinaterna och tidsinformationen visas under den grafiska komponenten. Du kan zooma in och ut med mushjulet, genom att antingen rulla det eller hålla nere och dra det. Panorera genom att hålla nere vänster musknapp.

- -

Se kapitel 2 i handboken för Marble om navigering på kartan. Betydelsen av GPS samt funktioner och knappar som gäller alla tre delarna av geografisk lokalisering, beskrivs i handbokens kapitel Geografisk lokaliseringseditor. Det gäller den sammanhangsberoende menyn på kartan och raden av knappar under kartan, utom den sista.

För information om de olika karttjänsterna kan kombinationsfältet under raden av knappar användas. Välj en tjänst här, och klicka därefter på knappen för att se mer information på Internet till höger.

Positioneringsdata som visas lagras i själva verket i bildens EXIF-taggar. Det gör att platsen kan läsas av vilket annat program som helst, som kan förstå EXIF GPS-data.

Rubriker

Inledning

Den här sidoradsfliken gör tjänst för att ändra och redigera bildegenskaper som bildtexter, betyg, datum och etiketter. Egenskaperna lagras i tillhörande databas. i IPTC- och EXIF-datafälten och blir en del av bilden. Alla egenskaper kan kommas åt i en sidoradsvy som visas på skärmbilden nedan. När bilden läses är prioritetsordningen a) databasen, b) IPTC, och c) EXIF. Om det finns någon skillnad mellan några av de tre, gäller prioriteringen och en synkronisering utförs. Sidoraden har ett navigationsfält längst upp med pilar för första, föregående, nästa och sista om den visas i huvudprogrammet.

Exempel 2.11. Exempel på sidoradens kommentarer och etiketter


Kommentarvy

Bildtextvyn kan användas för att skriva in eller klistra in en bildtext av obegränsad storlek (se anmärkningen nedan). Texten använder UTF-8, vilket betyder att alla specialtecken tillåts. Bildtexterna kopieras till EXIF- och IPTC-fält så att de kan användas av andra program.

Observera

IPTC-data stöder bara ASCII-tecken och högst 2000 tecken (gammal amerikansk standard). Alla texter kortas av efter 2000 tecken, och specialtecken blir felformaterade. Om du avser att använda IPTC-rubrikfältet i andra program måste du följa dessa begränsningar.

Efter att ha lagt till kommentaren, klicka antingen på knappen Verkställ eller gå direkt till nästa bild, så sparas rubrikerna.

Intill knappen Verkställ finns knappen Fler. Via den kan du antingen välja att lagra metadata från vald fil i databasen, eller tvärtom skriva metadata i filer (det senare sker ändå om du väljer en metadatainställkning som gör att all metadata alltid sparas i bilder).

Datum och tid

I delen med datum och tid, som anger tiden då fotografiet togs, kan du ändra alla värden. En kalender visas med kombinationsrutan, och nummerrutan för tidsinställning kan också ändras genom att direkt skriva in tiden. Dateringen kopieras till EXIF:s datum- och tidsfält. Om du behöver ändra tid och datum då ett antal bilder togs, finns det ett bekvämare sätt tillgängligt (i köhantering för bakgrundsbehandling). Det senare alternativet finns under BildJustera tid och datum.... Markera bilderna som ska ändras i huvudvyn och anropa verktyget.

Betyg

Betygsdelen visar en betygsättning med 0 till 5 stjärnor som kan användas vid sökning och sorteringsordning. Den kan ändras med ett enda musklick eller med snabbtangenterna Ctrl+0...5. Betygen i sidoraden tilldelas alltid en bild åt gången. För att betygsätta ett antal bilder, markera dem och aktivera den sammanhangsberoende menyn (klicka med höger musknapp) för att tilldela dem ett gemensamt betygsvärde.

Betygen införs därefter i IPTC-datafältet 'brådska'. Betygskodningen följer metoden i den här tabellen:

digiKams betygIPTC-brådska
-8
*7
*6
**5
***4
****3
****2
*****1

Trädet med etiketter

Etikettvyn visar en sökruta med anpassningsbart filter, trädet med etiketter och en kombinationsruta som innehåller etiketterna som tidigare användes under den här digiKam-sessionen.

Trädet med etiketter anpassas dynamiskt som en funktion av sökorden medan du skriver i rutan. Det är alltså enkelt att snabbt reducera antalet möjligheter vid sökning av en etikett. Funktionen är förstås bara användbar om du har många etiketter.

Kombinationsrutan längst ner är ytterligare en ergonomisk funktion för att enkelt ge en serie bilder en etikett. När du lägger till olika etiketter blir de ihågkomna i rutan för att snabbt gå att komma åt.

Annars läggs etiketter helt enkelt till genom att markera respektive rutor i trädet. Alla etiketter för en bild överförs i IPTC-datafältet 'nyckelord'.

Notera

Om du har markerat ett antal bilder i huvudvyn och markerar en etikett i trädet med etiketter, läggs den bara till för den streckade bilden, och inte för alla markerade bilder. Om du vill lägga till etiketter för markerade bilder, se avsnittet Etikettfilter.

Informationsvy

ATT GÖRA

Versionsvisning

Fliken Versioner visar historiken och de sparade versionerna av ett fotografi. Med de tre knapparna i övre högra hörnet kan du välja mellan en enkel lista över de sparade versionerna, en trädvy och en kombinerad lista som visar versionerna tillsammans med åtgärderna som utfördes med det markerade fotografiet.

- +

Viktigt: Alla fotografier måste inte uppvisa den här utbuktningen i histogrammets mittendel. En hel del beror på fotografiets motiv. I vissa fall kan det vara riktigt att histogrammet visar en topp i ena eller andra änden, eller i båda.

Histogrammet är ett tillförlitligt sätt att bestämma om ett fotografi är riktigt exponerat eller inte. Skulle histogrammet visa en över- eller underexponering, bör ett verktyg för exponeringskorrektion användas för att förbättra fotografiet.

Kartor

Det finns fyra verktyg rörande geografisk lokalisering i digiKam, och två i Showfoto:

  1. Kartläget för bildområdet som visar bilder med GPS-data på en karta beroende på markeringen i vänster sidorad, t.ex. bilderna i albumet som markerats i albumvyn, bilderna med en viss tilldelad etikett (markerade i etikettvyn), med en viss beteckning, och så vidare. Det är bara tillgängligt i digiKam.

  2. Kartvyn i vänster sidorad i digiKam, som är sökverktyget för att hitta bilder enligt deras GPS-information. Den är också bara tillgänglig i digiKam.

  3. Den geografiska lokaliseringseditorn, som går att komma åt via ObjektRedigera geografisk plats... (Ctrl+Skift+G) (ArkivRedigera geografisk plats... i Showfoto), och gör det möjligt att ange och redigera GPS-information.

  4. Kartfliken i höger sidorad som vi diskuterar här, som visar bildens plats på en karta och enbart är informativ.

Alla fyra är baserade på den grafiska Marble-komponenten.

Fliken visar en orienteringskarta där en markör eller miniatyrbild visas för att ange den markerade bildens GPS-plats. GPS-koordinaterna och tidsinformationen visas under den grafiska komponenten. Du kan zooma in och ut med mushjulet, genom att antingen rulla det eller hålla nere och dra det. Panorera genom att hålla nere vänster musknapp.

+ +

Se kapitel 2 i handboken för Marble om navigering på kartan. Betydelsen av GPS samt funktioner och knappar som gäller alla tre delarna av geografisk lokalisering, beskrivs i handbokens kapitel Geografisk lokaliseringseditor. Det gäller den sammanhangsberoende menyn på kartan och raden av knappar under kartan, utom den sista.

För information om de olika karttjänsterna kan kombinationsfältet under raden av knappar användas. Välj en tjänst här, och klicka därefter på knappen för att se mer information på Internet till höger.

Positioneringsdata som visas lagras i själva verket i bildens EXIF-taggar. Det gör att platsen kan läsas av vilket annat program som helst, som kan förstå EXIF GPS-data.

Rubriker

Inledning

Den här sidoradsfliken gör tjänst för att ändra och redigera bildegenskaper som bildtexter, betyg, datum och etiketter. Egenskaperna lagras i tillhörande databas. i IPTC- och EXIF-datafälten och blir en del av bilden. Alla egenskaper kan kommas åt i en sidoradsvy som visas på skärmbilden nedan. När bilden läses är prioritetsordningen a) databasen, b) IPTC, och c) EXIF. Om det finns någon skillnad mellan några av de tre, gäller prioriteringen och en synkronisering utförs. Sidoraden har ett navigationsfält längst upp med pilar för första, föregående, nästa och sista om den visas i huvudprogrammet.

Exempel 2.5. Exempel på sidoradens kommentarer och etiketter


Kommentarvy

Bildtextvyn kan användas för att skriva in eller klistra in en bildtext av obegränsad storlek (se anmärkningen nedan). Texten använder UTF-8, vilket betyder att alla specialtecken tillåts. Bildtexterna kopieras till EXIF- och IPTC-fält så att de kan användas av andra program.

Observera

IPTC-data stöder bara ASCII-tecken och högst 2000 tecken (gammal amerikansk standard). Alla texter kortas av efter 2000 tecken, och specialtecken blir felformaterade. Om du avser att använda IPTC-rubrikfältet i andra program måste du följa dessa begränsningar.

Efter att ha lagt till kommentaren, klicka antingen på knappen Verkställ eller gå direkt till nästa bild, så sparas rubrikerna.

Intill knappen Verkställ finns knappen Fler. Via den kan du antingen välja att lagra metadata från vald fil i databasen, eller tvärtom skriva metadata i filer (det senare sker ändå om du väljer en metadatainställkning som gör att all metadata alltid sparas i bilder).

Datum och tid

I delen med datum och tid, som anger tiden då fotografiet togs, kan du ändra alla värden. En kalender visas med kombinationsrutan, och nummerrutan för tidsinställning kan också ändras genom att direkt skriva in tiden. Dateringen kopieras till EXIF:s datum- och tidsfält. Om du behöver ändra tid och datum då ett antal bilder togs, finns det ett bekvämare sätt tillgängligt (i köhantering för bakgrundsbehandling). Det senare alternativet finns under BildJustera tid och datum.... Markera bilderna som ska ändras i huvudvyn och anropa verktyget.

Betyg

Betygsdelen visar en betygsättning med 0 till 5 stjärnor som kan användas vid sökning och sorteringsordning. Den kan ändras med ett enda musklick eller med snabbtangenterna Ctrl+0...5. Betygen i sidoraden tilldelas alltid en bild åt gången. För att betygsätta ett antal bilder, markera dem och aktivera den sammanhangsberoende menyn (klicka med höger musknapp) för att tilldela dem ett gemensamt betygsvärde.

Betygen införs därefter i IPTC-datafältet 'brådska'. Betygskodningen följer metoden i den här tabellen:

Showfotos betygIPTC-brådska
-8
*7
*6
**5
***4
****3
****2
*****1

Trädet med etiketter

Etikettvyn visar en sökruta med anpassningsbart filter, trädet med etiketter och en kombinationsruta som innehåller etiketterna som tidigare användes under den här Showfoto-sessionen.

Trädet med etiketter anpassas dynamiskt som en funktion av sökorden medan du skriver i rutan. Det är alltså enkelt att snabbt reducera antalet möjligheter vid sökning av en etikett. Funktionen är förstås bara användbar om du har många etiketter.

Kombinationsrutan längst ner är ytterligare en ergonomisk funktion för att enkelt ge en serie bilder en etikett. När du lägger till olika etiketter blir de ihågkomna i rutan för att snabbt gå att komma åt.

Annars läggs etiketter helt enkelt till genom att markera respektive rutor i trädet. Alla etiketter för en bild överförs i IPTC-datafältet 'nyckelord'.

Notera

Om du har markerat ett antal bilder i huvudvyn och markerar en etikett i trädet med etiketter, läggs den bara till för den streckade bilden, och inte för alla markerade bilder. Om du vill lägga till etiketter för markerade bilder, se avsnittet Etikettfilter.

Informationsvy

ATT GÖRA

Versionsvisning

Fliken Versioner visar historiken och de sparade versionerna av ett fotografi. Med de tre knapparna i övre högra hörnet kan du välja mellan en enkel lista över de sparade versionerna, en trädvy och en kombinerad lista som visar versionerna tillsammans med åtgärderna som utfördes med det markerade fotografiet.

+

Trädvyn visar den ursprungliga och de skapade versionerna av den markerade bilden. Här härleds den andra och femte versionen direkt från originalbilden, den tredje och fjärde versionen är skapade av den andra versionen.

- +

Den kombinerade listan visar versionerna tillsammans med åtgärderna och filtren som tillämpades på dem. Här skapades den andra versionen genom att ändra storlek på originalet, tillämpa oskarp mask, korrigera vitbalansen och till sist lägga till en ram med kantverktyget. De skapade versionerna är grupperade i härledda versioner och relaterade versioner. Relaterade versioner uppstår om originalet ändras och ändringarna sparas med Spara som ny version.

För att ta reda på hur man bestämmer vad som lagras som en separat version och vilka versioner som visas i bildområdet, se Inställningar av versionshantering av bilder.

Filter

Fliken Filter används för att ändra uppsättningen bilder som visas i bildområdet. Normalt använder man vänster sidorad med dess olika vyer för att begränsa visade bilder till exempelvis innehållet i ett album eller bilder med en viss etikett tilldelad till dem. Fliken Filter i höger sidorad erbjuder ett antal filter, och om ett av dessa är ifyllt, valt eller markerat, visas bara tvärsnittet av de två urvalen i bildområdet.

Antag till exempel att du har en etikett som heter 'öppna' som används för alla bilder utom dina privata. Då kan du markera etiketten 'öppna' i den högra sidoraden för att dölja privata bilder (alla de som inte har etiketten 'öppna'). Vilket vyläge du än väljer i vänster sidorad, så visas bara 'öppna' bilder. Ett annat typiskt exempel är att välja en delmängd etiketter i ett hierarkiskt träd. Antag att du vill visa 'röd' och 'grön' från ett etikettsträd som innehåller sju olika färger som deletiketter. Klicka helt enkelt på etiketten 'färg' i huvudvyn och markera 'röd' och 'grön' i högra sidoraden.

Det går också att använda en kombination av filtren, men då måste vi ta en närmare titt: Huvudfiltren och dessutom de olika typerna av filter i beteckningsfiltret (färg, urval, betyg) är kopplade med logiskt OCH, vilket betyder att alla valda filter måste passa för att bilderna ska visas. Om du valde 'JPG' i Mime-typfiltret och 'röd' i beteckningsfiltret visas bara fotografierna från urvalet i vänster sidorad som har JPG-format OCH beteckningen 'röd'.

Å andra sidan är etiketterna i etikettfiltret och de enskilda beteckningarna inom en typ av beteckning kopplade med logiskt ELLER, som du redan kanske märkte i exemplet med öppen och privat ovan. Det betyder att om du markerar mer än en etikett i etikettfiltret, dyker alla bilder med minst en av etiketterna upp (under förutsättning att de inte utesluts av något av de andra filtren).

En annan användning av den högra sidoradens flik är drag och släpp. Låt oss anta att du har valt ett antal bilder med hjälp av vänster sidorad för att lägga till etiketter, och de nu visas i bildområdet. Om etiketten redan finns, dra den helt enkelt från höger sidorad till någon av ikonerna. En dialogruta dyker upp, som frågar om etiketten ska läggas till för bara det objektet, alla objekt, eller om mer än en ikon är markerad, till de markerade objekten.

- Sidoradens etikettfilter + Sidoradens etikettfilter

I exemplet ovan visar huvudfönstret bilderna från ett kalenderdatum, etikettfiltret är inställt till 'Oldtimer', vilket reducerar uppsättningen till tre bilder. I textfiltret skrev jag Funeral, vilket bara lämnar kvar en bild av den enda gammaldags begravningsbilen i mina samlingar. Därefter dras en etikett från etikettfiltret över ikonen och släppt. En dialogruta dyker då upp och frågar om etiketten ska bara tilldelas till det här objektet eller till alla (visade) objekt.

Observera att textfiltret har en liten kombinationsmeny för att välja vilken bildinformation som ska ingå i sökningen, och betygsgruppen i beteckningsfiltret har en för att välj om du vill använda ett visst betyg eller ett intervall.

Verktygsvy

Verktygsvyn från höger sidorad innehåller listan med tillgängliga åtgärder för att behandla markeringen. Listan är en ikonvy sorterad enligt verktygskategori. Vyn ger en snabb förhandsgranskning av alla åtgärder i huvudmenyn. Du kan exempelvis justera den aktuella bildens storlek med lämpligt beskärningsverktyg i bildeditorn.

Sidoradens verktyg i bildeditorn

- -

digiKams ljusbord
digiKams ljusbord

digiKams ljusbord

digiKam erbjuder ett ljusbord i ett separat fönster för att enkelt jämföra bilder. Det fungerar för alla bildformat som stöds, inklusive obehandlade filer.

Markera en eller flera bilder i någon av huvudfönstrets vyer, och välj Placera på ljusbord (Ctrl+L) i den sammanhangsberoende menyn. De markerade bilderna läggs till på ljusbordet, och dess separata fönster öppnas. När du är tillbaka i digiKams huvudfönster kan du snabbt komma åt ljusbordet med VerktygLjusbord (L).

Drag och släpp bilder till vänster och höger jämförelseruta från miniatyrbildsraden ovanför. En liten pil anger vilken kopia som visas i vilken ruta. Om du väljer Synkronisera i verktygsraden, utförs alla zoom- och panoreringsåtgärder i ett fönster synkront i det andra, så att samma område i två bilder kan jämföras.

Ett annat läge är bättre lämpat för att snabbt gallra ut bilder ur en serie. Om du väljer Enligt par i verktygsraden, infogas de första två bilderna automatiskt i jämförelserutorna. Klicka på vilken miniatyrbild som helst för att lägga till den i vänstra förhandsgranskningsrutan, så läggs den angränsande högra miniatyrbilden till i högra rutan. Det gör det enkelt att granska en serie liknande bilder.

Naturligtvis fungerar de vanliga borttagningsåtgärderna direkt från ljusbordet, liksom ArkivRedigera... (F4)

All bildinformation i huvudfönstrets högra sidorad är tillgänglig för var och en av de två förhandsgranskningarna på ljusbordet. Det gör det enkelt att till exempel koppla synliga skillnader till exponeringsdata.

I nedre högra hörnet av varje ruta hittar du en inbyggd panoreringsknapp (korsade pilar). Klicka på den och håll nere vänster musknapp för att panorera över bilden (i synkront läge visar båda bilderna samma visningspunkt).

Zoomning fungerar på samma sätt som i andra vyer: Använd zoomreglaget under rutorna eller Ctrl-mushjulet utan åtskillnad för att zooma in eller ut, för båda bilder i synkront läge.

Exempel 2.12. Ljusbordet under arbete


digiKams köhantering för bakgrundsbehandling
digiKams köhantering för bakgrundsbehandling

digiKams köhantering för bakgrundsbehandling

Köhantering för bakgrundsbehandlingsfönstret

ATT GÖRA

Arbetsflöde för obehandlade bilder med bakgrundsbehandling

Introduktion till obehandlad konvertering

Med hanteringsverktyget för bakgrundskö kan du importera eller konvertera dina bilder som lagrats med obehandlat format till ettresultatformat såsom JPEG, TIFF eller PNG.

Det finns några saker att ta hänsyn till innan du konverterar, och till och med innan du tar bilder med obehandlat format. De obehandlade bildfilformaten behåller originalinformationen från exponeringen förmodligen utan förlust (om de är komprimerade, använder de omvändbara förlustfria komprimeringsalgoritmer). Många fotografer föredrar att ta bilder med obehandlat format eftersom kamerans inbyggda konverteringsprogram ofta ger sämre kvalitet än vad som kan uppnås med digital bildbehandling. Digitalkamerans vitbalans registreras men påverkar inte bilden. Vissa CMOS CCD:er skapar filterdata med fyra färger, RGBG, röd, grön, blå och en annan grön mask för kontrastförbättringar. Verktyget kan ta hänsyn till detta.

Konverteringen är i själva verket baserad på libraw. Förvänta dig inte att samma bilder skapas som programvaran tillhandahållen av kameratillverkaren, men ibland ger libraw bättre resultat.

Använda Konvertering av obehandlade bilder

Välj de obehandlade filerna att konvertera, och lägg dem i en dedicerad bakgrundskö.

Inställningsvyn i hanteringsverktyget för bakgrundskö kan användas föratt justera tillgängliga kryssrutor och värderutor för att optimera konverteringsprocessen. Den första kryssrutan anger att kamerans inställningar för vitbalans ska användas. De viktiga parametrarna som ljushet och multiplikationsfaktorn för rött och blått kan justeras. Vara inte orolig om resultatet inte är riktigt optimalt, det är alltid möjligt att finjustera bilden senare.

Konvertering med Interpolera RGB som fyra färger kan väljas för att använda kontrastinformation. (Om kameran använder RGB-läge har inställning av RGBG ingen effekt).

Du måste välja ett utdataformat att spara konverteringsresultatet med genom att placera resultatfilformatet i konverteringsverktyget. Filnamnet förblir normalt likadant, bara filändelsen ändras. JPEG använder en destruktiv algoritm och ger minst utdatafilstorlek. Motsatsen är TIFF (taggat bildformat) som bevarar all bildinformation genom att använda förlustfri LZW-komprimering.

Tips

Om du avser att arbeta mycket med dina bilder, eller om det är troligt att du måste återanvända den senare, använd då inte JPEG-format, eftersom det bara tillåter ett begränsat antal operationer innan bilden försämras synbart. TIFF och PNG är bättre lämpade att behålla originaldata.

Notera

Om du väljer JPEG, TIFF, eller PNG som Spara format läggs metadata från den obehandlade filen till i resultatfilen som EXIF-information.

När du är klar med köinställningen, klicka på knappen Behandla för att starta konverteringen. Om du vill avbryta konvertering av bilder, klicka på knappen Avbryt.

Etiketthantering i digiKam
Etiketthantering i digiKam

Etiketthantering i digiKam

Det finns viss möjlighet att hantera etiketter från etiketternas sammanhangsberoende menyer i digiKams sidorader, som Ny etikett... eller Ta bort etikett. Etiketthantering erbjuder ett bekvämare och fullständigare sätt att organisera etiketter. Se Etikettvyn i kapitlet om digiKams huvudfönster för allmän information om etiketter, varför och hur de används.

-

-

Verktygsrad för etiketthantering

Verktygsraden längst upp erbjuder:

  • ett adaptivt sökfält för att hitta vissa etiketter i ett stort träd

  • en knapp för att lägga till en ny etikett som deletikett till den aktuella (senast klickade) etiketten

  • en knapp för att ta bort en etikett eller ett antal markerade etiketter

  • kombinationsmenyn Organisera, som innehåller

    • Redigera etikettrubrik

    • Återställ etikettikon till standardikonen för etiketter

    • Skapa etikett från adressbok

    • Invertera markering, användbart om du vill markera de flesta, men inte alla etiketter

    • Expandera etiketträd expanderar alla noderna i etiketträdet

    • Expandera markerade noder

    • Ta bort etikett från bilder tar bort tilldelning av markerad etikett eller markerade etiketter från alla bilder

    • Ta bort ej tilldelade etiketter, användbart för att städa etiketträdet

    -

  • och kombinationsmenyn Synkronisera export som innehåller

    • Skriv etiketter från databas till bilder

    • Läs etiketter från bild (och skriv dem i databasen)

    • Radera alla etiketter enbart från databasen

    -

-

Etiketthanteringsfönstret

Etiketthanteringsfönstret består av två delar, snabbåtkomstlistan till vänster och etiketträdet (eller delar av det) till höger. I höger sidorad kan dessutom egenskapsdialogrutan för den markerade etiketten fällas ut.

Snabbåtkomstlistan låter dig visa enbart en viss nod (och dess delnoder) i etiketträdets fönster. Markera en etikett i etiketträdet och klicka på Lägg till i lista. Etiketten dyker upp i snabbåtkomstlistan. Om du markerar den där, visar etiketträdet bara den noden, som fortfarande kan expanderas för att se delnoderna. Observera att etiketträdet också bara visar ett begränsat antal etiketter när sökfältet används. Det visar bara de etiketter som innehåller strängen i sökfältet.

Dialogrutan Etikettegenskaper låter dig ändra namn på etiketten, och ikon som används i etiketträdet och genvägen.

Hantering av digitala tillgångar med digiKam
Hantering av digitala tillgångar med digiKam

Hantering av digitala tillgångar med digiKam

Introduktion till hantering av digitala tillgångar

... när allt kommer omkring, behöver fotografier en hel del omvårdnad. Jag hoppas att du är en av dem som säger det.

Kan du hitta digitala fotografier när du behöver dem, eller spenderar du mer tid än du skulle vilja med att sortera igenom hårddiskar och arkivskåp? Har du ett systematiskt sätt att skriva in och spåra data om dina fotografiers innehåll? Om du tjänar ditt uppehälle som fotograf, har dina bilder copyright och kontaktinformation, eller cirkulerar de oskyddat på marknaden? Vill du att dina framtida barnbarn ska kunna beundra bilderna du tog igår? Hur ser du till att säkerhetskopior görs och att data inte förvanskas? Hur förbereder du dig för att byta dator, hårddisk, programvara, operativsystem, och ändå kunna hitta dina bilder eller filmer?

Vad är hantering av digitala tillgångar, förutom ett populärt uttryck? Hantering av digitala tillgångar syftar på alla delar av processen som vidtar efter bilden har tagits, till slutgiltigt resultat och permanent lagring. Var och en som fotograferar, läser in eller lagrar digitala fotografier utför någon form av hantering av digitala tillgångar, men de flesta av oss gör det inte systematiskt eller effektivt.

Här presenterar vi ett verktyg, en plan och praktiska råd om hur man lagrar, söker efter, skyddar och återanvänder fotografier, med fokus på de bästa metoderna för digitalfotografer som använder digiKam. Vi täcker nerladdning, namnbyte, gallring, konvertering, gruppering, säkerhetskopiering, betygsättning, etikettering, arkivering, optimering, underhåll och export av bildfiler.

En generell definition:

"Hantering av digitala tillgångar läser in, indexerar, kategoriserar, säkrar, söker i, omvandlar, sammanställer och exporterar data som har ekonomiskt eller kulturellt värde."

-

Och eftersom vi ändå håller på, en annan viktig definition:

Metadata definieras som data om data. Metadata är definitionsdata som tillhandahåller information om eller dokumentation av annan data som hanteras i ett program eller en miljö.

-

Här i vårt sammanhang står det för all information om ett fotografi.

digiKam med sina bibliotek och verktyg är ett unikt och mångsidigt verktyg för att utföra de flesta uppgifter vid hantering av digitala tillgångar, och utföra dem snabbt och transparent. Baserat på öppna standarder, begränsar det dig inte till en viss plattform eller ett visst program, utan ger dig en snabb väg att hantera och hitta fotografier och möjlighet att gå vidare på vilka andra plattformar, program eller system som helst utan att något arbete går förlorat, vare sig du är en tillfällig användare, entusiast eller proffs.

Det viktigaste som skiljer arkiveringsmöjligheterna hos film jämfört med digital lagring, är att med digital lagring kan du göra hur många nya original som helst. Med film finns det bara ett original. Alla kopior får en något sämre kvalitet, och både original och kopior åldras och förstörs mer eller mindre långsamt. Det enda sättet att hålla filmen "som ny för alltid " är att göra en digital kopia av den. Det är också det enda sättet att skydda den från alla faror.

Även om digitala media idag kanske bevaras kortare tid än film, är det bara upp till dig att skapa nya kopior varje år, var femte år, var tionde år, eller vad som än behövs, och att alltid ha 2-3 kopior av filerna, helst på olika fysiska platser. Den möjligheten har du aldrig haft med film. Den har alltid kunnat skadas av eldsvåda, översvämningar eller liknande, eller till och med stjälas. De goda och dåliga nyheterna är: om du förlorar digital data eller digitala bilder beror det bara på din egen ovarsamhet.

Skapa ett system för att organisera och hitta dina fotografier

Teman: Hierarki, etiketter, betygsättning, bildtexter, geografisk plats, datum, album, filnamn, versioner, export

Jag vågar påstå att om du har fler än 1000 fotografier på datorn utan någon hänsyn tagen till hantering av digitala tillgångar, tar det dig alltför lång tid att hitta en viss bild. Och om du inte vet hur många bilder är lagrade i dina filer, använder du med säkerhet inte digiKam. Den dubbla metoden att lagra metadata i en databas och i bildfilerna, garanterar extremt snabb sökning och säker arkivering, fritt tillgänglig för andra program, plattformar och format.

Men på samma sätt som ingenting kommer gratis, finns det ingen katalogisering eller hantering av digitala tillgångar som inte kostar någonting: de som tillbringar den inledande tid det tar att skapa en egen systematisk metod klarar sig bättre när tiden går och antalet fotografier ökar. Lönsamheten hos investeringen som läggs på hantering av digitala tillgångar har uppskattats vara bättre än en faktor 10 i olika studier. Kom ihåg att vara koncis, planera för framtiden (30 - 50 år), och att göra allt en gång för alla. Det kommande semantiska nätverket kommer att kunna integreras helt och hållet med en miljö för hantering av digitala tillgångar och ge den ytterligare värde.

Ett argument för att hantera digitala tillgångar med digiKam

digiKam tillhandahåller ett antal metoder att klassificera fotografier: filnamn, album, samlingar, datum och tid, etiketter, betyg, GPS-position och bildtexter. Som om det inte var nog, kan du söka efter många standardiserade metadata-objekt som kameramärke, lins, koordinater, bildstorlek med mera. Metadata-kategorier som anges här är i själva verket olika 'vyer' av fotobiblioteket. Att kombinera dessa vyer är den överlägset bästa metoden att begränsa sökningen efter en fil och snabbt hitta den. Tänk dig att du har över 800 fotografier av din älskade. Att söka efter 'Anna' med bättre betyg än '***', taget i 'Frankrike' ger dig säkert bara några få kandidater. När det gäller urvalskriterier för system som hanterar digitala tillgångar, klarar sig digiKam mycket bra i termer av fullständighet, mångsidighet, hastighet, skalbarhet, noggrannhet och öppenhet.

Det viktigaste att komma ihåg är att du inte vet hur du eller någon annan gör för att försöka hitta en bild två år framåt i tiden. Du kommer ihåg tidigare händelser i ett annat sammanhang, det är oundvikligt. Om du kan begränsa sökningen genom att komma ihåg plats, tid, kamera, tema, betyg eller ägare har du en oändligt mycket bättre chans att hitta något snabbt en med bara ett av dessa kriterier, eller inget alls. I början, när fotografiet tas, har du all metadata i huvudet (förutom EXIF-data). Om du inte matar in en del av den i systemet för hantering av digitala tillgångar, går den till sist förlorad på samma sätt som alla händelser faller i glömska med tiden.

Skillnaden mellan privat och öppen metadata, måste betonas här. Man kan säga att alla egenskaper som är inbäddade i filer, är potentiellt öppna, eftersom bilderna kan exporteras, säljas, och kopieras till andra platser och personer. Å andra sidan kan all metadata i databasen som inte är inbäddad anses vara privat, eftersom den förblir i databasen och inte hamnar någon annanstans. Genom att justera inställningarna i digiKam enligt detta, kan du styra vilken data som förblir privat och vilken som blir inbäddad och slutligen öppen.

Skapa arkivet: katalogorganisation, fysisk layout som information

Det första att göra och känna till innan du lägger in något i systemet är att skapa en informationsstruktur (i motsats till datastruktur). Dina bildfiler måste organiseras på något sätt i datorn. Du måste bestämma om andra ska kunna komma åt fotografierna (dela filer), om du placerar dem på en särskild enhet, på en nätverksenhet, etc. Kom ihåg att du någon gång måste flytta dem till en större enhet.

Organisationen ska vara enkel, enhetlig och skalbar, och den ska vara oberoende av lagringsmediet där du förvarar dem. Gör inte katalogerna för små. Flera tusen bilder i en katalog är inte för mycket att önska, men håll dem små nog så att de får plats på ett säkerhetskopieringsmedium som dvd eller Bluray. Kom ihåg att arkivet växer hela tiden! Den konkreta strukturtypen beror naturligtvis på ditt användarfall. Låt oss ta ett enkelt, men ändå vanligt exempel: Du är en tillfällig fotograf som tar bilder av ditt privatliv, din familj, semestrar, och så vidare. Då skulle det kunna vara effektivt att skapa en struktur baserat på årtal, samt semestrar och lagring för export. Det skulle kunna se ut så här:

2006
-            2007
-            2008
-            Semester
-            - A
-            - B
-            - C
-            Export
-            Kul grejer
-        

Kanske är du nöjd med denna struktur. Semesterbilder kan snabbt hittas baserat på sin plats (om du inte åker till samma plats varje år), och resten är organiserade enligt datum. Om du tar tillräckligt många bilder bör du kanske skapa underkataloger för åren som månader, t.ex. 2008-01, 2008-02, etc. Katalogen 'Export' skulle kunna innehålla bilder som ska skrivas ut eller läggas på en webbplats.

En mer yrkesmässig fotograf har mycket annorlunda behov, eftersom det finns versioner av fotografier, arkiv, arbetsflöden, ett konstant inflöde av bilder med olika teman, och en stor mängd av allting. Inom 10 år har man 95 % arkiv och 5 % arbetsfiler, och man vill inte organisera strukturen baserat på innehållet.

Man bör ta hänsyn till detta:

  • Vilka olika filer passar ihop? Att dela upp enligt filtyp gör det enklare att utföra bakgrundsbehandling. Håll nya och gamla filer åtskilda.

  • Hur kan strukturen göras skalbar?

  • Att hålla original och arbetsfiler åtskilda gör det enklare att skapa strategier för säkerhetskopiering och förflyttning. Du kan alltid veta om du söker efter ett original eller ett derivat.

Skapa metadata automatiskt

Hur sköter man allt det där med metadata? För det första finns det redan en mängd automatiskt skapad metadata: EXIF-data och Tillverkaranmärkningar. Om du har ställt in digiKam med dina identitetsvärden kommer alla importerade bilder att automatiskt märkas med denna datauppsättning, vilket omfattar copyright. Om du har sparat ett GPS-spår samtidigt som fotografierna togs, kan du lokalisera bilderna med en enda åtgärd genom att använda verktyget för geografisk plats. Även om du kom tillbaka med 1000 bilder från en fotoutflykt, ska du inte behöva tillbringa mer än 10 minuter för att göra allt det där. Du har redan alla kamerainställningar för varje bild, linsdata som zoom, fokus, bländare, etc., datum och tid, fotografiets plats, copyright, upphovsman, använt program, med mera. Inte så dåligt, eller hur? Men vi kunde ha gjort mer vid import: vi kunde ha ändrat filnamn för att inkludera datum, plats eller tema; vi kunde ha ändrat format till ett förlustfritt format med 16 bitar/kanal; vi kunde ha skilt JPEG och obehandlade filer i olika kataloger. Jag rekommenderar faktiskt att göra automatiskt namnbyte för att motsvara en händelse, plats eller tema. digiKam tillhandahåller all datum- och kalenderbaserad gruppering, så det finns knappast något behov av att koda in datum i filnamnet, om du inte vill göra det för att kunna bläddra i dina album med ett annat program som inte klarar datum så bra. Någon gång kommer du att köpa en ny kamera, tidigare än du tänkt dig, eller så har du redan en andra kamera. Numreringsmetoden för den nya kameran börjar typiskt om med IMG_0001.JPG, vilket skapar identiska filnamn som de du redan har, om du inte byter namn på dem. Genom att byta namn minskar du risken att skriva över dem av misstag vide ett senare tillfälle. Håll de nya namnen snygga: använd alfanumeriska tecken, bindestreck, understreck och en enda punkt innan filändelsen.

Jag rekommenderar också att aktivera alternativen för att 'spara metadata' på digiKams inställningssida för metadata. Det garanterar att EXIF- och IPTC-data skrivs i filen. Om du glömt att göra det kan du alltid komma ikapp genom att kopiera metadata i databasen till filerna på en gång (från albummenyn).

Nu har vi redan en massa i databasen, men vad händer om något av det behöver ändras? digiKam tillhandahåller en metadataeditor för ett urval av egenskaper, naturligtvis de allra viktigaste.

Det verkliga arbetet börjar nu, eftersom vi ska lägga till etiketter, bildtext och ett betyg för varje fotografi. Alla bilder som ska ha samma egenskap kan naturligtvis markeras och hanteras på en gång. Låt oss börja med betyg eller omdöme. Det är bäst att börja med betygsättning, eftersom du kan koncentrera dig på bra bilder i det fortsatta arbetet.

Betygsättning och omdömen

Ett bedömningssystem är implementerat i digiKam med det femstjärniga betygsverktyget. Det finns i själva verket sex nivåer: noll till fem stjärnor (*) kan tilldelas (när de sparas till IPTC-metadata utförs en översättning av nivåerna för att fungera tillsammans med andra program). Betyg kan snabbt tilldelas med digiKam genom att använda snabbtangenter eller musen för enstaka fotografier eller hela markeringar. Betyget kan sedan användas som sökbegrepp, eller direkt från snabbfiltren i statusraden. Ta dig dock tid att etablera personliga kriterier för betygen, innan du börjar tilldela stjärnor överallt. Den bästa metoden är att skriva ner din personliga motsvarighet mellan stjärnor och några kvalitetsbegrepp, som definierar vad du faktiskt menar när du ger t.ex. fem stjärnor. I allmänhet bör färre och färre bilder betygsättas med ökande antal stjärnor. Ett förhållande på 3-10 mellan varje nivå har visat sig användbar. Det låter dig komma långt i åtskillnad med din betygspyramid. Låt säga att du väljer förhållandet 7 mellan nivåerna. För varje bild med fem stjärnor, finns det då 7 med fyra stjärnor, 49 med tre stjärnor, och så vidare, vilket ger nästan 20000 bilder. Förvånande? Ja, och 16807 av dem behövde du inte alls betygsätta! Du kan till och med definiera olika betygssättning beroende på användning. Två stjärnor vid kommersiell användning kan betyda någonting annat än två stjärnor för semesterfoton. Det är också bra att definiera ett neutralt betyg, där allting lägre i själva verket är ett negativt betyg. Det hjälper dig att effektivt gallra och tunna ut din samling. Annars skulle du kunna definiera syften med betygen, säg noll stjärnor för 'kan kastas', en stjärna för bilder i karantän (bestäm senare), två stjärnor för galleriexport, tre stjärnor för utskrift, fyra stjärnor för försäljning, fem stjärnor för 'att arbeta med', hur du vill. Det måste passa dina syften. Följande tabell illustrerar en möjlig evolution för en yrkesfotograf som använder betygsförhållandet omkring 7 under följande 12 år. Det är uppenbart att bra bilder lätt kan hittas, till och med bland miljontals foton.

- Omdömen -

Låt oss fortsätta med etiketter (eller nyckelord som det kallas i andra program, eller kategorier, alla är synonymer).

Lägga till etiketter, tilldela nyckelord

Etiketter är ett hierarkiskt beteckningssystem som skapas medan du lägger till något i det. Det viktigaste är att skapa ett system som passar dina behov och vanor. Är du professionell eller halvprofessionell och vill sälja fotografier till agenturer, vill du publicera via ett webbgalleri, eller är du bara en tillfällig amatör som hanterar bilder som familjeminnen? För alla dessa olika användarfall bör man skapa en etikettstruktur som är anpassad till dem. Om du ställer in det, skriver digiKam hela hierarkin till IPTC-fält så att de kan användas av en bildagentur, med ett annat program, för att automatiskt skapa rubrik och bildtext för webbexport. Hur som helst gör den tjänst så att du snabbt kan hitta en specifik bild igen.

Hierarkin ger dig automatiska grupper. Om du till exempel börjar en typisk privat hierarki med 'Aktiviteter', 'Personer', 'Platser', 'Teman' och 'Projekt' på toppnivån, grupperas allting du betecknar med en deletikett till dessa ihop i ett virtuellt album. digiKam har en särskild vy i vänstra sidoraden för dessa virtuella album. Med det blir ännu bättre! När du fortsätter att lägga till deletiketter i hierarkierna, blir det inte bara möjligt att söka och snabbfiltrera med dem, utan högra sidoradens etikettfilter låter dig också välja kombinationer av etikettgrupper. Låt oss säga att du väljer det virtuella albumet 'Personer' i vänstra sidoradens etikettruta, och du har 12 olika etiketter för personer där, så kan du kombinera dem med den högra sidoraden och bara välja 'Björn', 'Benny' och 'Agneta' av de 12.

Alltefter som tiden går kommer du inte komma ihåg detaljer om dina bilder och deras motiv (väsentligen kommer metadata i din hjärna försvinna). Därför är det ytterst viktigt att du väljer allmänna generella kategorier. Du kommer alltid att komma ihåg att en viss bild togs vid en flodstrand i ett visst land eller på en viss kontinent (-> flod, kontinent), men du har glömt vilken flod det var. Istället för att bara ge den etiketten 'Okavango', använder du flod/Afrika eller flod/Sydafrika. Detaljer kan du antingen också lägga i en etikett eller i bildtexten. Ett trick kan vara till hjälp: Hur skulle man söka efter floden med en söktjänst på Internet? Det är så man ska göra!

En annan kategorisering kan vara åtgärdsbaserad, som 'utskrift', 'webbexport', 'personligt', 'galleri XYZ', 'kunder', 'bildspel', etc. Skapa grupper när du behöver dem, men inte annars. Du bör åtminstone kunna etiketterna på toppnivån utantill, annars blir det meningslöst att göra uppdelningen. Glöm inte bort att du har alla andra egenskaper för att begränsa sökningar. Etikettfiltret i den högra sidoraden kan kombineras med alla vyer i den vänstra sidoraden (album, kalender, tidslinje, etiketter och sökning).

När du importerar katalogiserade bilder från andra källor som redan har inbäddade etiketter, skapar digiKam automatiskt träden åt dig, eller infogar dem på rätt plats. Det är inga problem att ordna om hierarkin i ett träd: Du gör det enkelt genom att dra och släppa ett delträd på en annan plats i hierarkin. De ändrade etiketterna uppdateras när digiKam löper igenom grenarna.

Här visar diagrammet hur olika metadata överlappar. Det är en mycket grov avbildning, eftersom varje grupp av metadata själv är uppdelad i många sektioner. Filnamn och kalenderdata är egenskaper hos alla bilder.

- Omdömen -

Nog om etiketter. Låt oss gå vidare till bildtexter eller kommentarer, det tredje huvudsakliga verktyget för att katalogisera metadata.

Rubriker och kommentarer

Det här är redan den fjärde sortens metadata som vi presenterar. Vad är skillnaden mellan bildtexter, etiketter (kommentarer kan användas med samma betydelse, men IPTC föreskriver beteckningen 'caption', bildtext) och nyckelord? Medan etiketter har en hierarkisk och generaliserad beskrivning, är bildtexterna motsatsen: prosabeskrivning, detaljer, anekdoter. Etiketter har huvudsyftet att hitta, hämta och gruppera tillgångar, medan bildtexter ska roa, informera, och beröra betraktaren. Naturligtvis kan de också användas för att filtrera katalogen, men det är bara en sidoeffekt. Bildtexter finns för att komma ihåg historien, händelsen och känslorna. De är vad som gör fotografier mycket intressantare att titta på. Bildtexter placerar in fotografier i ett sammanhang och en betydelse. Om bilden är en estetisk utsaga, ska bildtexten vara det känslomässiga och informativa komplementet.

Det är sällan du inte vill att någon ska titta på dina fotografier. Istället vill du dela dem med vänner, familj, andra fotografer, agenturer, eller lägga ut dem på Internet. Och påstå inte att du inte är intresserad av hur dina foton bedöms!

Du kanske har ett mycket vackert porträtt, en solnedgång eller ett landskap, och ingen verkar bry sig om det. Vad kan det bero på? Titta på några bra fotografier själv utan att läsa en bildtext, kommentar eller bakgrundsinformation. Hur många är intresserade av skärpedjup, exponeringstid, vitbalans, etc.? Några naturligtvis, men alla är intresserade av vad bilderna berättar. Man vill komma ihåg ett fotografi, nu när vi ändå blir bombarderade med alltför många meningslösa bilder. Betraktaren måste få något som förklarar det hela.

Låt oss ta en titt på detta panorama. Från långt håll är det inte ens ett vackert strandpanorama. Men om du går närmare börjar du se en del detaljer, som människorna, utbredningen.

- Omdömen -

Och nu talar jag om för dig att det är de allierades landstigningsplats på "Omaha Beach" i franska Normandiet 60 år efter landstigningen. Häftigt! Man börjar drömma, får associationer, minnen, den historiska tidrymden finns där, man kan nästan höra tystnaden. Bildtexten har helt omformat uppfattningen av panoramat.

För att andra ska uppskatta dina fotografier är bildtexten troligen viktigare än själva bilden, på grund av hur intresseväckande den är. När du visar bilderna, berätta en historia. Kom ihåg att det viktigaste är att förmedla betydelsen till betraktarna, för att hjälpa dem förstå vad du känner till om motivet och vad som berörde dig.

  • Låt andra få reda på vad du känner till om motivet, varför du tycker om det

  • Skapa en röd tråd mellan fotografierna

  • Framställ dem som motsatser till, eller relatera dem till, olika epoker

  • Gör anteckningar snart efter tagningen för att komma ihåg

  • Tänk efter, forska, betrakta och prata: men lyssna mest

  • Det gör ingenting om bilden inte är perfekt, eftersom den har möjlighet att leva av egen kraft med beskrivningen i bildtexten

Du kan skriva in obegränsade mängder text med internationella alfabeten (UTF-8) som bildtext med digiKam. Du kan skriva in den för ett antal markerade foton samtidigt. När du exporterar bilder till webbtjänster, kan bildtexten valfritt exporteras som antingen rubrik eller titel, eller båda, till webbgalleriets system. Det finns inget behov av att skriva om det hela vid publicering.

Geografisk plats (geografiska etiketter)

Kommer du fortfarande ihåg en tid utan GPS? När du hittade vägen till en annan stad utan navigationssystem? Var inte jorden ett tråkigt blått klot utan Google Earth? Jovisst, när det gäller rumsrepresentation av bilder har tåget minsann kommit upp i marschfart.

Ett fåtal kameror har inbyggd GPS-mottagare, och bilderna levereras betecknade med tredimensionella koordinater. Du kan också läsa ut ett spår från nästan alla GPS-enheter (mottagaren måste förstås vara påslagen och bäras med dig när du tar fotografierna, och för god ihoppassning måste kamerans tid vara noggrant inställd) och spara det på datorn. Du måste lagra det med GPX-format, vilket enkelt görs med gpsbabel, gpsman och andra verktyg. Därefter kan du automatiskt passa ihop en hel bunt foton med spåret via digiKam. Koordinaterna skrivs i JFIF-delen av JPG-filerna (inställningsalternativ) och i databasen. digiKam kommer att göra det möjligt att söka baserat på plats och koordinat, och du kan skapa virtuella album av geografiska områden! I högra sidoraden under metadatafliken hittar du bilden lokaliserad på en inzoomad del av världskartan. Ytterligare ett klick tar dig till en av flera karttjänster på webben, inzoomad på detaljer. Även om du inte har ett GPS-spår kan du beteckna flera bilder geografiskt med en geografisk editor. Gå bara till platsen fotografiet togs på kartan, och klicka för att använda den som geografisk etikett.

Exempelvis konvertering av ett Garmin-spår med filnamnet 'xyz':

$ gpsbabel -w -i mapsource -f xyz.mps -o gpx -F xyz.gpx

Möjligheterna med att utnyttja lokalisering av geografisk plats är redan omfattande, och kommer att bli genomgripande i framtiden. Någon gång, inte alltför långt in i framtiden, är jag säker på att vi kan återuppleva våra resor i en virtuell verklighet via bilder markerade med geografisk plats. Funktionerna i digiKam omfattar export till kml-filer som kan öppnas av Google Earth (som i sin tur visar fotografierna vid platsen de tagits), export till Gallery2, Picasaweb, Flickr, etc., med visning i Google Kartor, med mera.

Skydda din upphovsrätt

Teman: vattenmärken, IPTC- och XMP-upphovsdata, exportstorlek

Detta är det sista kapitlet och steget för att märka ditt digitala bibliotek med upphovsman, ägare och upphovsrättsinformation. I större utsträckning än på den "gamla goda tiden" (?) med papperskopior, gör det allestädes närvarande Internet att det blir alltför lätt att "stjäla" en bild från en webbplats. Upphovsman och upphovsrättsinformation bör åtminstone vara en del av metadata för alla bilder som kommer att exporteras och/eller publiceras i någon form. Ingenting är enklare att göra med digiKam: Du kan ställa in en standardidentitet, så uppdateras automatiskt alla bilder som läses in av digiKam. Det finns en orsak till att jag har lagt till öppen upphovsrätt (eng. copyleft) i rubriken (citat från Wikipedia):

"Copyleft är en ordlek med ordet copyright och är bruket att använda upphovsrättslagen för att ta bort begränsningar när det gäller distribution av kopior eller ändrade versioner av ett verk för andra, och kräva att samma frihet bevaras i ändrade versioner.

Öppen upphovsrätt är en form av licens och kan användas för att ändra copyright för verk som musik och konst. I allmänhet tillåter upphovsrättslag en upphovsman att förhindra andra från att kopiera, anpassa eller distribuera kopiera av upphovsmannens arbete. I motsats till det, kan en upphovsman via en licensform baserat på öppen upphovsrätt, ge alla som tar emot en kopia av ett arbete rättighet att reproducera, anpassa eller distribuera arbetet, så länge alla resulterande kopior eller anpassningar också är bundna av samma öppna licensform. En mycket använd och ursprunglig öppen licens är GNU General Public License. Liknande licenser är tillgängliga via Creative Commons, så kallade Share-alike."

Här följer en beskrivning av vad som ska skrivas in på digiKams inställningssida som information:

Upphovsman (synonym till Skapare och Byline): Fältet ska innehålla ditt namn, eller namnet på personen som skapade fotografiet. Om det inte är lämpligt att ange fotografens namn (till exempel om fotografens identitet måste skyddas), kan också namnet på ett företag eller en organisation användas. När det väl har sparats, ska inte fältet ändras av någon. Fältet stöder inte användning av kommatecken eller semikolon som avskiljare.

Upphovsmannens titel (synonym till Bylinetitel): Fältet ska innehålla fotografens yrkestitel. Exempel kan vara titlar som Redaktionsfotograf, Frilansfotograf eller Oberoende kommersiell fotograf. Eftersom det är en inledning till fältet Upphovsman, måste fältet Upphovsman också fyllas i.

Erkännande (synonym till Försörjare): Använd fältet Försörjare för att identifiera vem som tillhandahåller fotografiet. Det behöver inte nödvändigtvis vara upphovsmannen. Om en fotograf arbetar åt en nyhetsbyrå som Reuters eller Associated Press, kan organisationen anges här, eftersom den 'försörjer' andra med bilden. Om bilden är lagervara, ska gruppen (byrån) som är delaktig i att tillhandahålla bilden anges här.

Källa: Källfältet ska användas för att identifiera fotografiets ursprungliga ägare eller upphovsrättsinnehavare. Fältets värde ska aldrig ändras när informationen har skrivits in efter att bilden har skapats. Även om det ännu inte upprätthålls av de egna rutorna, bör du betrakta det som ett fält som är 'skrivbart en gång'. Källan kan vara en enskild person, en byrå, eller en anställd på en byrå. För att förenkla senare sökning, föreslås att alla snedstreck '/' omges av blanktecken. Använd formen 'fotograf / byrå' istället för 'fotograf/byrå'. Källan kan också skilja sig från skaparen och från de namn som anges under copyright.

Copyright: Fältet Copyright ska innehålla all nödvändig information för att hävda upphovsrättsligt ägande, och ska identifiera den nuvarande innehavaren eller innehavarna av fotografiets copyright. Oftast är det fotografen, men om bilden togs av en anställd eller på uppdrag, ska byrån eller företaget anges. Använd formen som är tillämplig i ditt land. I Förenta staterna används typiskt formen © (datum för första publicering) innehavarens namn, exempelvis 'copr 2005 N.N'. Ordet 'copyright' eller förkortningen 'copr' ska användas istället för symbolen (c) om bara ASCII-tecken tillåts. I vissa länder erkänns bara symbolen, och förkortningen fungerar inte. Att använda något som (c) där parenteserna formar en ofullständig cirkel är inte tillräckligt. För ytterligare skydd över hela världen, rekommenderas att 'all rights reserved' läggs till efter ovanstående information. I Europa använder man: Copyright {År} {Upphovsrättsinnehavare}, all rights reserved. I Japan ska följande tre delar ingå i IPTC-kärnans Copyright-fält för att erhålla maximalt skydd: (a) ordet Copyright, (b) år för första publicering, (c) upphovsmannens namn. Om du så önskar, kan du lägga till 'all rights reserved'.

Även om det är högst angeläget att fylla i avdelningarna med upphovsman och copyright, utgör det inget skydd mot bedrägeri. Vem som helst med lite mer än grundkunskaper om datorer kan ta bort eller ändra metadata inbäddad i bilder. Lösningen av detta problem heter 'digitala vattenmärken'. För privatpersoner är det kanske inte så intressant för de flesta fotografier, men för professionella och halvprofessionella fotografer är ett sådant skydd verkligt viktigt.

Digitala vattenmärken (DW)

Digitala vattenmärken betyder ett osynligt digitalt vattenmärke som inpräntas på fotografier som en del av digital upphovsrättshantering (DRM). Vattenmärket innehåller samma information om upphovsman och copyright som beskrivs ovan, men metadata krypteras och sparas i själva bilddata (i motsats till metadatadelen, som är en separat del i bildfilen). Det osynliga avtrycket har holografiska egenskaper, så att ändringar som görs av en bild (storlek, färg, beskärning, upp till en viss gräns) inte förstör upphovsrättsinformationen. Bara när storleken hos en bild ändras till en mycket liten bråkdel, som en miniatyrbild, går den inbäddade informationen förlorad, men då är bilden inte längre av något värde för parten som kränker upphovsrätten.

Ett digitalt vattenmärke är unikt för varje bild. digiKam kommer snart att tillhandahålla ett verktyg för digital vattenmärkning som har funktioner för bakgrundsbehandling.

Skydda dina bilder från dataförlust och förvanskning

Teman: diskfel, diskkrascher, spänningsvariationer, felrättande koder, överföringsfel, försämring av lagringsmedia, återställning, redundans, katastrofberedskap, livstid, temperatur, datastorlek, vanliga myter

Vilka är då huvudfaktorerna vid förlust av digital data?

Vi talar naturligtvis inte om att förlora en cd på vägen eller i en eldsvåda: den sortens förlust är precis likadan som för traditionella papperskopior eller negativ. Vi talar om problem med de så kallade "nya media".

Problem med digital data kan grovt delas in i följande problemområden:

  1. Den fysiska försämringen av media (alla media försämras med olika tidskalor)

  2. Överföringsfel som inte detekteras vid dataöverföringar

  3. Avsaknad av stöd för långlivade, troligen tillverkarspecifika, digitala format

  4. Föråldrad hårdvara

Kroll Ontrack, världens största dataåtervinningsföretag, har en del intressant statistik om vad som verkligen orsakar dataförlust.

Orsaker till dataförlustUppfattningVerklighet
Hårdvaru- eller systemproblem78 %56 %
Mänskligt fel11 %26 %
Programvaruförvanskning eller -problem 7 %9 %
Datavirus2 %4 %
Katastrofer1-2 %1-2 %

Låt oss analysera fallen steg för steg.

Fysisk försämring

Cd, dvd, Bluray, optiska enheter

Fysisk försämring av media sker i allmänhet snabbare med papper och cd-r än med film. Även om film klarar sig längre (ibland tiotals år längre) än andra typer av media, går aldrig någonting förlorat med den rätta sortens säkerhetskopiering av digitala media. Film blir sämre, medan digitala ettor och nollor inte blir det, och film börjar försämras från det ögonblick den skapas och framkallas. Den kommer aldrig att ha samma färg, kontrast, etc. som den hade ett ögonblick tidigare. Digitalt sker inte detta. Dock är digitala media utsatta för förvanskning! Ja, fysiska media som disketter och magnetiska hårddiskar är också utsatta för försämring av mediet, precis som en cd. De klarar sig bara längre.

För att bekämpa problemen med cd- och dvd-skivor måste de skötas på rätt sätt, och inte anses pålitliga mer än några få år. Som tur är kan man köpa cd- och dvd-skivor med arkiveringskvalitet, som klarar sig längre, även om de är svårare att skaffa och mycket dyrare. Det finns erbjudanden om guldpläterade dvd-skivor, som påstås klara 100 års lagringstid (om man nu tror på det).

Cd- och dvd-skivor kan bli oläsbara, men du kan reducera risken genom att använda bra skivor och en bra brännare, och lagra dem på rätt sätt. De bästa dvd-brännarna är inte mycket dyrare än de billigaste, men de skriver på ett mycket tillförlitligare sätt. Det är bara frågan om att välja den rätta.

Cd- och dvd-skivor är i själva verket mycket felbenägna, till och med när de just har bränts. Det är orsaken till att de är starkt skyddade av en checksummeringsmekanism (75 % av data är effektiv, resten är extra för formatering och checksummering). Men även med detta starka skydd lider de av försämring av kemisk åldring, av att utsättas för ultraviolett ljus, av repor och damm, etc.

Det finns ett billigt program för skadade cd- och dvd-skivor som heter IsoBuster, som utför verkliga mirakel med cd- och dvd-skivor. Det fungerar på Windows och Linux®, men inte (ännu) på MacIntosh-datorer. På motsvarande sätt finns det program konstruerade för att hämta data från skadade disketter, hårddiskar, Flash-media som kameraminnen och USB-enheter, och så vidare.

Optiska media: Det verkar som Bluray-skivor vinner formatkriget mot 'HD DVD'. En Bluray-skiva med dubbla lager kan lagra 50 Gibyte, nästan sex gånger så mycket som en 8,5 Gibytes dvd med dubbla lager. Allt som har sagts om cd- och dvd-skivor gäller också för Bluray-skivor.

Bästa kända metod:

Bränn dem långsamt med en bra brännare med media av arkiveringskvalitet med ett öppet, ej tillverkarspecifikt, format. Läs tillbaka data för verifiering, markera dem med en beskrivande text samt datum och upphovsman, lås in dem där det är rent, mörkt, fritt från skadedjur och torrt. Glöm heller inte bort att kopiera över dem till nästa mediageneration innan du kastar din sista hårdvara eller programvara som klarar av att läsa dem.

Hårddiskar (diskenheter, HDD)

Hårddisktillverkare behåller sin statistik för sig själva. En fabriksgaranti ger dig en ny hårddisk, men ingen data. Bland andra har Google gjort en storskalig studie av felmekanismer hos hårddiskenheter: Disk Failures Study.

I ett nötskal: Hårddiskar klarar sig längst när de används mellan 35°C and 45°C. Vid lägre temperaturer ökar felfrekvenserna dramatiskt. Styrenheter (elektronik) är den främsta orsaken till fel. SMART diagnosticerar inte något av detta. Vissa fel i SMART är en indikation på nära förestående haveri, i synnerhet sökfel och omlokaliseringsvärden. Förväntad livstid är 4-5 år.

Men allt beror en hel del på det verkliga användarfallet och en del tur. Jag har till exempel en Fujitsu bärbar dator som är igång dygnet runt sedan 1998, nästan tio år utan den minsta störning. Bara tur? I allmänhet, och i motsats till intuitionen och ekologisk hänsyn, får man en längre livstid genom att köra en hårddisk konstant istället för att sätta på och stänga av den hela tiden. Det har till och med rapporterats att omfattande användning av energisparläge för att varva ner enheten kan snabbt vara skadligt. Att låta den arbeta hårt minskar livstiden något. De värsta faktorerna för hårddiskenheter är troligtvis vibrationer, chocker och låga temperaturer.

Om hårddisken ger ifrån sig konstiga ljud, kommer inte vanlig programvara för att återställa filer att fungera. Gör en snabb säkerhetskopiering om du skulle råka ut för det. (Använd verktyget dd, om möjligt, inte en vanlig säkerhetskopiering av filer, eftersom dd läser med en jämn ström i en spiral från början till slutet, och inte stressar mekaniken.) Det finns specialistföretag som kan återvinna data från enheter som annars är förstörda, men de är dyra, räkna med en minsta avgift på 12000 kronor.

Spänningstoppar

Så många som 1 % av alla datorer påverkas av åska och spänningstoppar varje år.

(Detta handlar om total dataförlust på grund av spänningstoppar. Man kan naturligtvis råka ut för dataförlust då och då på grund av spänningsavbrott innan filer har sparats, men sådana förluster kan normalt återställas utan större svårighet.)

Man behöver inte vänta på nästa åskväder för att vara bekymrad över hur en plötslig variation i elströmmen kan påverka datorsystemet. Aktuell statistik visar att upp till 63 procent av alla olycksfall med elektronik beror på kraftproblem, och de flesta datorer utsätts för två eller flera avvikelser i kraftförsörjningen per dag. Eftersom spänningstoppar eller strömavbrott kan hända var som helst och när som helst, är det vettigt att skydda datorn genom att investera i någon form av överspänningsskydd.

Hur spänningstoppar uppstår

En spänningstopp uppstår när elledningens linjespänning ökar över det nominella värdet under mer än 10 millisekunder. Sextio procent av alla spänningstoppar uppstår i hemmet eller kontoret själv, i allmänhet när en enhet med en motor (som en hårtork, ett kylskåp eller en vattenpump) stängs av och effekten den använde avleds någon annanstans som överspänning. De återstående 40 procent av spänningstopparna skapas av faktorer som åska, omkoppling av kraftbolaget, slående ledningar, dåliga kablar, och så vidare.

Även om de flesta vanliga apparater som använder elektricitet inte påverkas av spänningstoppar, kan enheter som förlitar sig på datorkretsar och snabba mikroprocessorer utsättas för allvarliga skador. För datorn kan spänningsavvikelser orsaka att tangentbordet låser sig, fullständig dataförlust, försämring av hårdvara, skadade moderkort, med mera. Underlåtenhet att skydda dig från det oundvikliga kan resultera i både förlust av tid och pengar.

Överspänningsskydd

Det vanligaste försvaret mot spänningstoppar är ett överspänningsskydd, en apparat som fungerar genom att absorbera en del av överskottsenergin och avleda resten till jord. De förekommer oftast i form av ett grenuttag (en av de där långa anordningarna med ungefär sex uttag och en enda jordad stickkontakt). Kom dock ihåg att inte alla grenuttag fungerar som överspänningsskydd.

När du väljer överspänningsskydd, ska du försäkra dig om att det följer standarden UL 1449, som garanterar ett visst minimalt skydd. Du bör också leta efter ett som erbjuder skydd mot åska (alla gör inte det) och ger en garanti för apparater som är riktigt anslutna.

Eftersom en spänningstopp kan följa vilken väg som helst till datorn, försäkra dig om att alla periferienheter anslutna till systemet är skyddade. Det gäller också telefonledningen eller kabelmodemet, eftersom spänning också kan ledas via dessa vägar. Ett antal tillverkare producerar nu överspänningsskydd som också tillhandahåller ett telefonjack för modemet tillsammans med elektriska uttag, medan andra har uttag för koaxialkablar för de som använder ett kabelmodem eller tv-mottagarkort.

Om du har en bärbar dator, måste du också ha med dig ett överspänningsskydd. Ett antal skydd särskilt konstruerade för bärbara datorer är tillgängliga, med liten storlek och innehållande både el- och telefonkontakter vilket gör dem idealiska för användning på resande fot.

Avbrottsfri kraftförsörjning (UPS)

Medan ett överspänningsskydd skyddar datorn från mindre variationer i elförsörjningen, hjälper de inte om strömmen skulle avbrytas helt. Till och med ett avbrott på några få sekunder kan orsaka förlust av värdefull data, så du kan anse att det är värt att investera i ett aggregat för avbrottsfri kraftförsörjning.

Förutom att det fungerar som överspänningsskydd, byter apparaterna automatiskt till batterikraft när ett strömavbrott sker, vilket ger dig tillfälle att spara data och stänga av systemet till strömmen kommer tillbaka. När du köper en UPS, försäkra dig om att den har samma egenskaper som du kräver av ett överspänningsskydd, men kontrollera också batteriets livslängd och ingående programvara.

Med den potentiella risken för datorsystemet i åtanke, är det värt att investera i skydd för störningar av kraftförsörjningen. Ett överspänningsskydd av god kvalitet kostar dig upp emot 200 kronor, medan en 500W UPS kan fås för mindre än 400 kronor. Det är en låg kostnad för den sinnesfrid du uppnår genom att veta att datorn är väl skyddad. Som ett minimum, dra åtminstone ur alla anslutningar till datorn när du åker på semester.

Minnesenheter: USB-stickor, minneskort, flash-diskar

Minnesenheter är mekaniskt mer robusta än hårddiskar och lider mycket mindre i det avseendet när de kopplas in i datorn. Men eftersom de oftast är flyttbara enheter, utsätts de för fall, olyckor och elektrostatiska urladdningar mycket oftare. Av olika orsaker är minnesenheter alltså minst lika benägna att gå sönder som hårddiskar. Lägg därtill stöldrisk, livslängd och begränsad kapacitet, så blir minnesenheter olämpliga som permanenta datalagringsenheter.

En stor orsak till dataförlust (ofta möjlig att återställa) är osäker borttagning av minnesenheter från datorn. Innan data sparas från datorns minne till en ansluten enhet, förblir den i buffrar en viss tid. För hårddiskar betyder det som mest sekunder, medan det kan vara tiotals minuter för minnesenheter. Innan du tar bort en minnesenhet, aktivera alltid lagring av data via programvara (ofta benämnd "säker urkoppling").

Det finns en ny teknologitrend som är på gång, att ersätta hårddiskar med Flash-baserade enheter. Omkring 2010 kan de vara prismässigt konkurrenskraftiga mot hårddiskar. Ett problem med dem är att kvarhålla data. Den kan inte skrivas över hur många gånger som helst. Flash-baserade enheter slits ut när de används. Slitaget beror till stor del på platsen data skrivs, och hur ofta den skrivs. Linux® har utvecklat en specialdrivrutin som undviker att skriva till samma ställe alltför ofta. Men allt detta är preliminär information. Håll utkik efter mer.

Magnetiska media

Magnetband används i säkerhetskopieringssystem, mycket oftare i professionella sammanhang än hemma. Band har problem med att kvarhålla data och föränderlig teknologi, men i ett avseende är de säkrare än cd och dvd: de är mindre utsatta för repor, smuts och brister vid skrivning. Å andra sidan är de känsliga för magnetiska fält. Släng en magnet intill ett band, så är innehållet borta! Band bör kopieras över var 5:e till 8:e år, annars förstörs för många bitar och skydd av checksummor fallerar. Nackdelen med magnetband är ofta bandspelarens pris, och återställningstiden (20 gånger längre än från hårddisk). Säkerhetskopieringssystem med band har sett sina bästa dagar.

Säkra mot logiska fel

Lagringstjänster på webben

Amazons webbtjänst innehåller S3 - enkel lagringstjänst. Med lämplig inställning kan du montera S3 som en enhet på Linux®-, Mac-, och Windows-system, vilket låter dig använda den som en säkerhetskopieringsplats för dina favoritprogram. Googles delade lagring är också ett populärt erbjudande, där man kan lagra hur mycket data som helst.

Det är dyrt jämfört med hårddiskar hemma: 40 Gibyte kostar 75 dollar per år, 400 Gibyte kostar 500 dollar. Och bilderna måste överföras via Internet (som är jämförelsevis långsamt).

Jag anser att det inte på något sätt är en dålig idé som en försäkring mot lokal dataförlust för de allra viktigaste bilderna, men det är inte en allmän lösning för säkerhetskopiering, därtill är det mycket för långsamt.

Google Photo, Flickr (Yahoo) och fotogemenskapen 23hq.com tillhandahåller specialiserade direktlagringstjänster för fotografier. Deras fritt tillgängliga utrymme är begränsat till 1 Gibyte, och man vill inte lagra bilder med full upplösning på nätet. Men professionella konton erbjuder mer, dramatiskt mycket mer när det gäller Flickr. För bara 25 dollar om året får man obegränsat [inte så realistiskt!] lagringsutrymme.

När det gäller att behålla data är lösningen med webbutrymme troligtvis ganska säker. Överföringsfel korrigeras (tack vara TCP-protokollet) och för de större företagen ingår oftast säkerhetskopiering samt distribuerad lagring, så att de är internt skyddade för katastrofer.

Överföringsfel

Data går inte bara förlorad från lagringsenheter. Den går också förlorad när den skickas internt i datorn eller över nätverk (även om själva nätverkstrafiken med TCP är skyddad från fel). Fel uppstår i bussar och vid minneslagring. Konsumentprodukter har inget skydd mot sådana bitfel, men det kan vara värt att ta en titt på det. Man kan köpa minnen skyddade med felrättande koder (ECC), vilka medges vara dyra. Med ECC-minnen kommer minnet åtminstone att rensas från enkelbitfel och rättas. Dubbelbitfel undgår metoden, men de sker också sällan.

- Överföringsfel -

Diagrammet avbildar elementen i en dator som ingår i överföringskedjan, där alla överföringar är utsatta för överföringsfel. Filsystemen zfs och btrfs garanterar åtminstone dataintegriteten för vägen mellan operativsystemet och hårddisken.

Felfrekvensen per bit (BER) för minne och överföringskanaler rör sig om 1 på 10 millioner (10E6 bitar). Det betyder inte mer än att 1 av 3000 bilder har ett fel enbart beroende på överföringsproblem. Hur dramatiskt det blir för en bild är lämnat åt slumpen. Det skulle kunna betyda att bilden blir förstörd, eller att en bildpunkt någonstans ändrar sitt värde. På grund av den komprimering som används för nästan alla bilder, kan man inte förutse hur allvarligt ett enda bitfel kan bli. Ofta ser man bara en del av bilden istället för hela.

Det värsta av allt är att ingen talar om för dig när ett överföringsfel uppstår, inte ens hårdvaran. Alla sådana tekniska fel skickas vidare oupptäckta, till en dag när du öppnar fotografiet och till din förvåning märker att det är skadat. Det är rätt bekymmersamt att det inte finns något skydd inne i datorn. Ingen verkar ha tänkt på det. Internet (TCP-protokollet) är mycket säkrare som dataväg än interna vägar i en dator.

Otillförlitliga kraftaggregat är en annan källa till överföringsförluster, eftersom de orsakar störningar i dataflödet. Med normala filsystem uppstår sådana fel utan att de märks.

- Förväntad felfrekvens ökar med komplexitet -

Även om du inte är alltför bekymrad av överföringsproblem idag, ta en titt på framtiden i exemplet. Redan 2010 kommer vi att se tusentals fel per år!

Filsystem från 'Oracle' eller en uppstickare från 'Sun' vid horisonten?

ZFS från Sun Microsystems verkar vara en av två kandidater för att hantera skivfel på låg nivå, och det är mycket skalbart. Det har öppen källkod, starkt patentskydd, levereras med en licens som inte fungerar ihop med GPL, och är tillgängligt på Solaris och Leopard. Låt oss hoppas att det snart blir tillgängligt på Linux® och Windows (en artikel).

Detta är för de modiga: Fuse ZFS.

Oracle har också påbörjat ett initiativ med sitt BTRFS-filsystem, som fortfarande är på alfastadiet. Det utnyttjar samma skyddsteknik som ZFS, och är tillgängligt på Linux®, även om det ännu inte är en del av den vanliga kärnan.

Mänskliga fel

Stöld och olyckor

Underskatta dem inte! Dessa två faktorer står för 86 % av förlusterna för bärbara datorer och 46 % för fasta system. För bärbara datorer, står stöld ensamt för 50 %.

Skadliga program

Dataförlust på grund av virus är mindre allvarlig än man kan tro av vad man hör. Den står till exempel för färre skador än stöld eller ominstallation, och den är begränsad till användare av Microsofts operativsystem. Användare av Apple råkar ut för mycket få virus, och för Linux® har de inte funnits på en rätt lång tid nu.

Panik kan ha betydelse vid dataförlust

Mänskliga fel är ett stort problem vid dataförlust, liksom med allt annat. Ta ett djupt andetag och stoppa! Panik är en vanlig reaktion, och man kan göra verkligt dumma saker. Erfarna användare kan dra ut fel enhet från ett RAID system, eller formatera om en hårddisk så att all information blir förstörd. Att agera utan att tänka är farligt för data. Sluta stressa upp dig över förlusten och gör ingenting med hårddisken. Ännu bättre är att sluta använda datorn innan du har tänkt ut en plan. Sätt dig ner och förklara din plan för en lekman, eller hellre kvinna. Du blir förvånad över hur många dumma idéer du själv kan upptäcka med en sådan övning.

Om hårddisken ger ifrån sig konstiga ljud, kommer inte vanlig programvara för att återställa filer att fungera. Gör en snabb säkerhetskopiering om du skulle råka ut för det. Om skivan fortfarande snurrar och du inte kan hitta din data, hitta ett verktyg för att återställa data och säkerhetskopiera till en annan dator eller enhet. (För de som inte använder Linux®: Sök på Google efter "free data recovery software", så finns det några alternativ, inklusive ett från Ontrack.) Det är viktigt att ladda ner på en annan enhet, antingen på en annan dator, eller på en USB-minnessticka eller hårddisk. Det är lämpligt att spara återställd data på en annan hårddisk. Programmet dd är användbart på Unix-system.

Vanliga myter skingrade

Jag skulle vilja skingra några vanliga myter:

  • Filsystem med öppen källkod är mindre benägna att utsättas för dataförlust än tillverkarspecifika system: Fel. NTFS är istället ett litet pinnhål bättre än ext3, ReiserFS, JFS eller XFS, för att bara nämna de mest populära filsystemen som ofta levereras som standardfilsystem med distributioner. En enastående artikel om detta finns här.

  • Journalbaserade filsystem förhindrar dataförvanskning och förlust. Fel, de snabbar bara upp sökprocessen i fallet med ett plötsligt avbrott under användning, och förhindrar tvetydiga tillstånd. Men om en fil inte hade sparats helt och hållet innan missödet, går den förlorad.

  • RAID-system förhindrar dataförvanskning och förlust. Oftast fel. RAID 0 och 1 skyddar dig inte från någonting. RAID 5 kan förhindra dataförlust på grund av hårddiskfel (men inte från skiv- eller filsystemfel). Många enklare RAID-styrenheter (de flesta enheter på moderkort) rapporterar inte problem, med antagandet att du aldrig kommer att märka dem. Om du märker det flera månader senare, vad är då chansen att du vet att felet berodde på styrenheten? Ett försåtligt problem är förvanskning av RAID 5 paritetsdata. Det är ganska enkelt att kontrollera en fil genom att läsa den och kontrollera metadata. Att kontrollera paritetsdata är mycket svårare, alltså ser du oftast inte paritetsfel förrän en ombyggnad sker. Då är det förstås för sent.

  • Virus är det största hotet för digital data. Fel. Stöld och mänskligt fel är de primära orsakerna till dataförlust.

Skapa en budget: Datastorlek, uppskattning av nödvändig lagringsvolym

Sensorer i digitalkameror är 1-2 bländarsteg från fundamentala fysikaliska begränsningar. Vad jag menar är att det finns en naturlig gräns för hur långt tekniska framsteg kan nå. Känslighet och bruskarakteristik för alla typer av ljussensorer är inte långt från denna gräns.

Dagens kameror går mot sensorer med 10 megapixlar, även om den upplösningen redan är för stor för kompaktkameror och försämrar slutresultatet. Givet sensorstorlek och optikkvalitet är 6 megapixlar optimalt för kompaktkameror. Till och med spegelreflexkameror når sina gränser vid 10-12 megapixlar. För ännu högre upplösningar måste man utnyttja helbildsensorer (24 x 36 mm) eller ännu större format.

Om man tar hänsyn till tillverkarnas reklam om megapixlar, verkar det på den säkra sidan att påstå att de flesta framtida kameror kommer att ha mindre än 20 megapixel. Det ger oss en uppskattning av nödvändigt lagringsutrymme per fotografi i det långa loppet; <15 Mibyte per bild. Även om versionsbaserade filer introduceras (gruppering av variationer hos ett fotografi under en filreferens), är trenden att implementera ändringsskript så att bara ett litet extra utrymme krävs, och inte en helt annorlunda bild för varje version. Med snabbare hårdvara kommer detta koncept snart nå sin mognad.

För att uppskatta hur mycket lagringsutrymme du måste planera för, multiplicera helt enkelt antal fotografier du tar per år (enkelt med tidslinjen i digiKams sidorad) med 15 Mibyte. De flesta användare behåller färre än 2000 bilder per år, vilket kräver mindre än 30 Gibyte/år. Med antagandet att du byter hårddisk (eller något framtida medium) omkring var fjärde till femte år, kommer den naturliga ökningen av lagringskapacitet vara tillräcklig för att hålla dig flytande.

De mer ambitiösa där ute kommer att behöva mer utrymme, kanske mycket mer. Fundera på att köpa en filserver. Gigabit-ethernet levereras integrerat i moderkort idag, och det går på ett ögonblick att hämta filer via det lokala nätverket. På tal om moderna moderkort: nu har de externa SATA-anslutningar. Det gör det verkligen till en bagatell att köpa en extern SATA-enhet och koppla in den till datorn. Under detta år (2008) kommer 1000 Gbyte enheter nå marknaden. De är utmärkta kompakta lagringsenheter för utbyte vid säkerhetskopiering: behåll en enhet hemma, och ha en på någon annan plats.

Säkerhetskopiera, säkerhetskopiera, säkerhetskopiera, återställ!

En 750 Gbyte hårddisk kostar idag 1000 kronor. Skyll inte på någon annan vid dataförlust! 6 % av alla persondatorer råkar ut för en dataförlust ett givet år. Säkerhetskopiera data ofta enligt en plan, och säkerhetskopiera den och kontrollera säkerhetskopian innan du gör något ovanligt som att installera om operativsystemet, byta hårddisk, ändra partitionsstorlek, och så vidare.

Förhindra katastrofer

Antag att du samvetsgrant gör säkerhetskopior varje dag på en extern SATA-diskenhet. Då inträffar dagen då åskan slår ner. Om den externa disken inte var inkopplad i det ögonblicket kan du skatta dig lycklig!

Katastrofer sker lokalt och förstör mycket. Glöm bort flygplanskrascher: eldsvådor, vattenskador, elektricitet, ungar och stöld är farliga nog för din data. De skadar ofta ett helt rum eller hela huset.

Därför betyder hantering av katastrofer att inte lagra lokalt. Flytta säkerhetskopior till övervåningen, huset intill, till kontoret (eller tvärtom), eller någon annanstans.

Det finns en annan god sak med fysisk separation: som nämnts ovan är panik ofta orsak till att data förstörs, till och med säkerhetskopierad data. Att ha en säkerhetskopia som inte är direkt tillgänglig kan rädda ditt skinn en vacker dag.

Några tekniker för säkerhetskopiering förklarade för lekmän
  • Fullständig säkerhetskopiering: En komplett säkerhetskopiering av alla filer som ingår. Det är en ögonblicksbild utan historik, och representerar en fullständig kopia från en viss tidpunkt.

  • Differentiell säkerhetskopia: En säkerhetskopia enbart av de filer som har ändrats sedan den senaste fullständiga säkerhetskopian. Utgör en fullständig ögonblicksbild av två tidpunkter: den fullständiga säkerhetskopian och den senaste differentiella.

  • Inkrementell säkerhetskopiering: En säkerhetskopiering av bara filer som har ändrats sedan den senaste andra säkerhetskopieringen. Består av flera kopieringar. Du kan återställa det ursprungliga tillståndet för en godtycklig tidpunkt när en sådan säkerhetskopiering utfördes. Det är så nära man kan komma till ett versionsbaserat system, utom att det bara är samplat och inte kontinuerligt.

Bästa kända metod: Recept på säkerhetskopiering för lekmän inom IT
  1. Gör en fullständig säkerhetskopiering med en extern lagringsenhet.

  2. Verifiera dess dataintegritet och avlägsna den (katastrofhantering)

  3. Ha en annan lagringsenhet för ofta förekommande säkerhetskopior

  4. Byt enheterna varannan månad efter att ha verifierat dataintegritet

Ett användbart recept för säkerhetskopiering med rsync

Rsync är ett underbart litet verktyg som är förvånansvärt lätt att anpassa på dina datorer. Istället för att ha en FTP-session styrd av ett skript, eller någon annan form av filöverföringsskript: rsync kopierar bara skillnader för filer som verkligen har ändras, komprimerat och av säkerhetsskäl via SSH om du vill. Det är en hel del.

En rimlig ansats för säkerhetskopiering av bilder skulle kunna vara följande:

  1. Säkerhetskopiera viktiga bilder omedelbart till dvd eller optisk media (efter de har lagrats på en dator)

  2. Gör daglig inkrementell säkerhetskopiering av arbetsarean

  3. Gör en veckovis differentiell säkerhetskopiering och ta bort motsvarande säkerhetskopia från veckan minus två (två veckor tillbaka)

  4. Gör en månadsvis differentiell säkerhetskopiering och ta bort säkerhetskopian från månad minus två

  5. Om inte redan fysiskt åtskilda, skilj dem nu åt (genom att byta till en annan diskenhet för säkerhetskopiering)

Metoden försöker ge dig tillräckligt med tid att upptäcka förluster och att återställa fullständigt, samtidigt som volymen för säkerhetskopiering hålls på <130 % av arbetsutrymmet. Du får en daglig version för de senaste 7-14 dagarna, en veckovis kopia under minst en månad, och en kopia av varje månad. Eventuell ytterligare gallring bör göras för hand efter en fullständig verifikation.

Bevara dina bilder genom teknologiförändringar och olika ägare

Teman: metadata, IPTC lagrad i bildfiler, tillhörande XMP-filer, behåll originalen, lagringsmedia, skalbarhet, återställa bilder och metadata, kopiera bilddata till nästa generations media, program, operativsystem, virtuella system, visningsutrustning ... användning av webben.

För att dina värdefulla bilder ska överleva sisådär de kommande 40 åren (eftersom det är då du blir verkligt intresserad av att gå tillbaka till de fina gamla fotografierna av dig som barn, ungdom, etc.) finns det två strategier att följa:

  1. Följ med teknologin. Bli inte efter mer än några år.

  2. Spara dina foton med en öppen, ej tillverkarspecifik, standard.

Hur hänger man med teknologin?

Eftersom framtiden på grund av sin natur inte kan förutsägas, måste allt som sägs idag tas med försiktighet, och granskas alltmedan tiden går. Tyvärr finns det inga möjliga genvägar undan viss grundläggande vaksamhet. Åtminstone var femte till åttonde år bör man fråga sig hur bakåtkompatibla nuvarande system är. Ju färre alternativ vi använde i det förflutna, desto färre frågor måste besvaras i framtiden.

Varje gång du byter datorsystem (hårdvara, operativsystem, program, digital upphovshantering) måste du förstås ställa samma frågor. Om du vill byta till Windows Vista idag, måste du upprepade gånger ställa dig frågan om du fortfarande kan importera dina bilder, och ännu viktigare, om du någonsin kommer att kunna flytta dem till något annat system eller någon annan dator. Risken är stor att du inte kommer att kunna det. Jag ser många runt omkring som kämpar, eftersom Vista genomdriver en strikt hantering av digital upphovsrätt. Hur kan du bevisa för Vista att du verkligen är ägare till dina bilders upphovsrätt?

Frågorna bör besvaras i enlighet med linjen som förklaras i detta dokument: använd eller byt till öppna standarder som stöds av en mångfald program.

Nu är virtuella datorer tillgängliga för alla. Om du har en gammal dator som är viktig för att kunna läsa dina bilder, behåll den, och installera den som en virtuell dator för senare användning.

Annars är rådet mycket enkelt: Varje gång du byter datorarkitektur, lagrings- och säkerhetskopieringsteknologi, eller filformat, kontrollera det, gå igenom biblioteket och konvertera till en nyare standard om det behövs. Och håll dig till öppna standarder.

Skalbarhet

Skalbarhet är tekniknördens uttryck för förmågan att (enkelt) kunna ändra ett systems storlek, vilket alltid betyder att göra det större.

Låt oss anta att du planerat för skalbarhet och tillägnat en separat disk eller partition till förvaringsutrymmet du vill kunna öka. På Unix-system såsom Linux®, kan du då kopiera förvaringsutrymmet till den nya disken och ändra dess storlek:

Kontrollera att den nya disken känns igen av systemet med dmesg, men montera den inte.

$ dd if=/dev/sdb[#href_anchor"sect4">
Använd öppna, ej tillverkarspecifika, standarder som filformat

Den digitala erans korta historia under de senaste 20 åren har gång på gång bevisat att tillverkarspecifika format är inte rätt väg när man vill att data ska vara läsbart 10 år in i framtiden. Microsoft är definitivt en välkänd syndare i det avseendet på grund av en dominerande marknadsandel. Men andra bolag är i själva verket (oavsiktligt) värre, eftersom de inte finns kvar på marknaden alls, eller bara har en liten bas av användare och bidragsgivare. I fallet med Microsoft har man åtminstone fördelen att många delar samma problem. Att hitta en lösning lyckas därför mycket oftare. Ändå använder Microsoft i vissa fall dokumentation för öppen källkod för att förstå sina egna system, så dåligt underhållen har deras egen dokumentation varit. Oftast kan man inte läsa ett dokument utan fel, skapat av samma program två huvudversioner tidigare, med en given Microsoft Office programsvit.

Bildformat har haft en längre livstid än kontorsdokument, och är något mindre påverkade av åldring.

Standarder med öppen källkod har den enorma fördelen av att ha en öppen specifikation. Även om det någon gång i framtiden inte finns någon programvara som kan läsa den längre, kan man återskapa sådan programvara, en uppgift som blir enklare år från år.

JPEG har funnits ett tag nu, och även om det är ett format med destruktiv komprimering som förlorar en del varje gång du gör en ändring och sparar, finns det överallt, stöder JFIF-, EXIF-, IPTC- och XMP-metadata, har bra komprimeringsfaktorer och kan läsas av all programvara för bildbehandling. På grund av dess begränsade metadata, destruktiva komprimering, avsaknad av genomskinlighet och 8-bitars färgkanaldjup, rekommenderar vi det inte. JPEG 2000 är bättre, kan användas förlustfritt, men saknar användarbas.

GIF är ett tillverkarspecifikt. patenterat format som långsamt håller på att försvinna från marknaden. Använd det inte.

Formatet PNG uppfanns som en standard med öppen källkod för att ersätta GIF, men det klarar av mycket mer. Det är förlustfritt, stöder XMP-, EXIF- och IPTC-metadata, 16-bitars färgkodning och full genomskinlighet. PNG kan lagra gamma och kromatisk data för att förbättra färganpassning på heterogena plattformar. Dess nackdel är en relativt stor storlek (men mindre än TIFF) och långsam komprimering. Vi rekommenderar det.

TIFF har bredd acceptans som bildformat. TIFF kan finnas i okomprimerad form eller i en behållare med en förlustfri komprimeringsalgoritm (Deflate). Det behåller hög bildkvalitet, till bekostnad av mycket större filstorlekar. Vissa kameror låter dig spara dina bilder med detta format. Problemet är att formatet har ändrats av så många, att det finns nu 50 eller fler varianter, och alla känns inte igen av alla program.

PGF "Progressiv grafikfil" är ett annat inte så välkänt, men öppet, filformat för bilder. Det är baserat på Wavelet, och tillåter förlustfri och förstörande datakomprimering. PGF står sig bra i jämförelse med JPEG 2000, men utvecklades för hastighet (komprimering och avkodning) istället för att ge bäst komprimeringsförhållande. Vid samma filstorlek ser en PGF-fil väsentligt bättre ut än en JPEG-fil, medan den också förblir mycket bra vid gradvis visning. Därför bör det vara lämpligt för webben, men för närvarande kan få webbläsare visa det. För mer information om PGF-formatet, se hemsidan för libPGF.

Obehandlat format. Vissa, oftast dyrare, kameror stöder att ta bilder med obehandlat format. Det obehandlade formatet är egentligen inte alls en bildstandard, utan ett behållarformat som är olika för varje tillverkare och kameramodell. Bilder med obehandlat format innehåller data med minimal behandling från bildsensorn i en digitalkamera eller bildläsare. Obehandlade bildfiler kallas ibland digitala negativ, eftersom de uppfyller samma roll som filmnegativ i traditionell kemisk fotografi: dvs. negativet är inte direkt användbart som en bild, men innehåller all information som behövs för att skapa en bild. Att lagra fotografier med en kameras obehandlade format tillhandahåller större dynamiskt omfång, och låter dig ändra inställningar, som vitbalans, efter fotografiet har tagits. De flesta yrkesfotografer använder obehandlat format, eftersom det ger dem maximal flexibilitet. Nackdelen är att obehandlade bildfiler verkligen kan vara mycket stora.

Min rekommendation är helt klart att avstå från arkivering med obehandlat format (i motsats till att ta bilder med obehandlat format, vilket jag rekommenderar). Det har alla dåliga egenskaper: många varianter och tillverkarspecifik natur. Det är uppenbart att om några få år kan du inte längre använda dina gamla obehandlade filer. Jag har redan sett de som bytt kamera, förlorat sina färgprofiler och haft stora svårigheter med att behandla sina gamla obehandlade filer på rätt sätt. Det är mycket bättre att byta till DNG-formatet!

DNG digitalt negativfilformat är ett öppet ersättningsfritt obehandlat bildformat skapat av Adobe Systems. DNG var ett svar på krav på ett enhetligt obehandlat kameraformat. Det är baserat på TIFF/EP-formatet, och har krav på att metadata används. Ett fåtal kameratillverkare har redan tagit DNG i bruk. Låt oss hoppas att huvudaktörerna Canon och Nikon kommer att använda det i framtiden.

Jag rekommenderar starkt att konvertera obehandlade filer till DNG vid arkivering. Trots det faktum att DNG skapades av Adobe, är det en öppen standard och i stor utsträckning anammad av gemenskapen för öppen källkod (vilket ofta är en god indikation på överlevnadsegenskaper). Vissa tillverkare har redan tagit DNG i bruk som obehandlat format. Sist men inte minst är Adobe den viktigaste källan till grafikprogramvara idag, och de stöder förstås sin egen uppfinning. Det är ett idealiskt arkiveringsformat. Obehandlad sensordata bevaras som sådan i TIFF-formatet inne i DNG, så risken med tillverkarspecifika obehandlade format mildras. Allt detta gör det lätt avklarat att flytta till ett annat operativsystem. I en nära framtid kommer vi att se 'icke-förstörande redigering', där bilderna inte längre ändras, utan alla redigeringssteg kommer att spelas in (i själva verket med DNG). När en sådan fil öppnas igen, spelas redigeringsskriptet upp. Det gör åt beräkningskapacitet, men är lovande eftersom det lämnar originalet oförändrat, och tillgänglig beräkningskapacitet ökar hela tiden.

XML (Extensible Mark-up Language) eller RDF (Resource Description Framework). XML liknar HTML, men där HTML i huvudsak är inriktat på att presentera data, är XML inriktat på "representationen" av data. Förutom det, är XML inte tillverkarspecifikt, oberoende av operativsystem, ganska enkelt att tolka, textbaserat och billigt. RDF är lösningen från WC3 för att integrera en mängd olika tillämpningar, som bibliotekskataloger, världsomspännande register, nyhetskällor, programvara, samt notsamlingar, bilder och händelser, med användning av XML som utväxlingssyntax. Tillsammans tillhandahåller specifikationerna en metod som använder en lättviktsontologi baserat på Dublin Core som också stöder den "semantiska webben" (enkelt utbyte av kunskap via webben).

IPTC blir XMP

Det är troligen en av orsakerna till att Adobe introducerade sin XML-baserade XMP-teknologi runt 2001, för att ersätta 90-talets teknologi med "bildresursblock". XMP står för "Extensible Metadata Platform", en blandning av XML och RDF. Det är en etiketteringsteknologi som låter användare inbädda data om en fil i filen själv. Filinformationen sparas med filändelsen ".xmp" (vilket innebär att XML/RDF används).

XMP. Även om ODF alltid kommer att vara läsbart (eftersom texten det innehåller är skriven i klartext), bevarar XMP metadata med det tydligt förståeliga formatet XML. Det finns ingen fara att det inte kommer att kunna läsas senare här. Det kan inbäddas i bildfiler, eller vara en separat tillhörande fil (sidovagnskonceptet). XMP kan användas i PDF, JPEG, JPEG2000, GIF, PNG, HTML, TIFF, Adobe Illustrator, PSD, Postscript och inkapslad Postscript. In en redigerad JPEG-fil, ingår XMP-information typiskt vid sidan om EXIF- och IPTC-data.

Att inbädda metadata i filer gör det möjligt att enkelt dela och överföra filer mellan produkter, tillverkare, plattformar, och kunder, utan att metadata går förlorad. De vanligaste metadatataggar som lagras i XMP-data är de från Dublin Core metadatainitiativet, vilket omfattar saker som titel, beskrivning, skapare och så vidare. Standarden är konstruerad för att vara möjlig att utöka, vilket låter användare lägga till sina egna typer av metadata i XMP-data. XMP tillåter i allmänhet inte att binära datatyper inbäddas. Det betyder att eventuell binärdata som man vill ska ingå i XMP, som miniatyrbilder, måste kodas i något format som är XML-vänligt, liksom Base64.

Många fotografer föredrar att behålla ett original av alla bilder (oftast med obehandlat format) för arkivet. XMP passar det tillvägagångssättet eftersom det håller metadata åtskilt från bildfilen. Jag delar inte den synen. Det kan uppstå problem att länka metadatafilen och bildfilen, och som nämnts ovan kommer obehandlade format att bli föråldrade. Jag rekommenderar att använda DNG som omgivande format och placera allt inuti det.

Dublin Core metadatainitiativ är en öppen organisation som håller på att utveckla samverkande standarder för metadata tillgängliga på nätet, med stöd för en stor mängd ändamål och affärsmodeller. DCMI:s aktiviteter omfattar arbete med arkitektur och modellering, diskussioner och samarbete i DCMI-gemenskapen och DCMI-aktivitetsgrupper, årliga konferenser och arbetsmöten, standardkontakter, och utbildningssatsningar för att gynna ett utbredd godtagande av metadatastandarder och bruk.

Bästa kända metod: Skydda data

  • Använd överspänningsskydd (som följer standarden UL 1449) kombinerat med avbrottsfri kraftförsörjning

  • Använd felrättande minne för att garantera riktig dataöverföring (till och med när filer bara sparas)

  • Övervaka dina hårddiskar (temperatur, oljud, ...), gör säkerhetskopior

  • Förvara säkerhetskopior på en annan plats, inlåsta, eller använd lagringsutrymme på webben

  • Använd arkivmedia och brännare

  • Grips inte av panik i händelse av dataförlust. Förklara för någon utomstående lekman hur du planerar att återställa data.

  • Välj filsystem, partitioner, kataloger för att enkelt sköta om skalbarhet

  • Använd öppna, ej tillverkarspecifika, standarder för att hantera och spara fotografier

  • Utför en teknologigranskning/förändring åtminstone var femte år

Ett typiskt arbetsflöde vid hantering av digitala tillgångar

  1. Importera bilder från en kamera, kortläsare eller bildläsare. Medan bilderna är lagrade på kamerans media kan du använda det som en tillfällig säkerhetskopia.

  2. Obehandlat format konverteras till DNG och lagras i ett arkiv med obehandlat format (ännu inte implementerat.

  3. Betygsätt och gallra ut, skriv tillbaka metadata till DNG-arkivet.

  4. Gör en säkerhetskopia, t.ex. på dvd, optisk enhet eller band.

  5. Lägg till etiketter, kommentarer och geografisk plats.

  6. Redigera och förbättra fotografier.

  7. Använd externa program för lagerbaserad redigering. Återställ metadata när du är tillbaka i digiKam, eftersom den troligen gick förlorad eller reducerades av de andra programmen.

  8. Kör rutinmässig säkerhetskopiering med efterföljande kontroll av dataintegritet

  9. Skydda upphovsrätten hos behandlade bilder med digitala vattenmärken. Exportera till webbgallerier, skapa bildspel, koda om till MPEG, gör kontaktkopior, skriv ut, etc.

- - Arbetsflöde - -

Ansiktsetikettering med digiKam
Ansiktsetikettering med digiKam

Ansiktsetikettering med digiKam

digiKam tillåter antingen manuell eller automatisk ansiktsetikettering.

För mer information om ansiktsetikettering genom att använda digiKams verktyg för ansiktsigenkänning, se Verktyget Ansiktshantering och Personer.

För att etikettera personer manuellt, kan man förhandsgranska en bild och klicka på ikonen Lägg till en ansiktsetikett markerad på skärmbilden nedan.

Lägga till en ansiktsetikett

Och därefter rita en rektangel omkring ansiktet medan vänster musknapp hålls nere, följt av att mata in personens namn och trycka på returtangenten.

Rita en ansiktsetikett

Istället för att klicka på Lägg till en ansiktsetikett kan man rita ett ansiktsområde medan Ctrl-tangenten hålls nere.

Använda en digitalkamera med digiKam
Använda en digitalkamera med digiKam

Använda en digitalkamera med digiKam

För att kunna använda din digitalkamera med digiKam måste du ansluta kameran till datorn, ställa kameran i bildvisningsläge och sätta på den. Om du behöver mer information, se kamerans användarmanual.

Introduktion till importgränssnittet

Importgränssnittet hjälper till att hämta fotografier till ett digiKam album, vare sig det är direkt från en kamera, från en USB-lagringsenhet, via en kortläsare, från en lokal katalog, eller från en fjärrkatalog. Importgränssnittet kan kommas åt med:

ImporteraKameror

Välj en av kamerorna i undermenyn, eller välj Lägg till kamera manuellt....

Det senare visar dialogrutan som beskrivs i avsnittet Ställa in kamera i handboken. Om du vill ha mer information om hur digiKam stöder digitalkameror, ta en titt i detta avsnitt.

ImporteraUSB-lagringsenheter

Välj en av USB-enheterna i undermenyn.

ImporteraKortläsare

Välj en av kortläsarna i undermenyn.

ImporteraLägg till bilder... (Ctrl+Alt+I)

Välj en källkatalog i dialogrutan som visas.

-

Grundfunktioner i importgränssnittet

overalldiffered=1 (not bit-by-bit identical) overall=1